När Gud är intressent i företaget

2014-04-24

Många är nu tillbaka på jobbet efter påskledigheten. Den högtid som är störst och viktigast inom kristendomen. Även om Sverige i hög grad är sekulariserat finns det fortfarande en betydande andel troende. Inte minst i Småland där även småföretagandet är utbrett. Men vilken betydelse spelar egentligen religionen för företagandet?


alt

Det finns studier och genomgångar som visar att religion kan främja såväl som stävja entreprenörskap inom en region [1]. Bland annat har forskare funnit att kristendom och islam kan främja entreprenörskap medan flera grupper inom hinduismen visar lägre nivåer av företagsamhet [2]. Anders Johnson har gjort en gedigen kartläggning Öppnas i nytt fönster. över frikyrkornas roll för företagsamheten i Sverige och han visar hur frikyrkorna skapat en grogrund för företagande i olika regioner.

Religion är nära kopplat till kultur och social kontext. Främst är religion en viktig källa till så kallat socialt kapital. Genom kyrkan erbjuds nätverk som kan vara viktiga för företagande såväl direkt som indirekt. Forskare som studerat immigranters företagande i olika länder (bland annat judar i Sverige, Afrikaner i England, koreaner i USA) har lyft fram betydelsen av kyrkan och dess gemenskap.

För att se hur det ser ut på länsnivå i Sverige har jag använt enkätdata från 2012 som är framtagen av The European Survey Society Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Där ingår frågor om religiositet. Utifrån dessa har jag rankat de olika länen baserat på andelen som svarat att de är troende [3]. De län som har högst andel troende enligt denna enkät är Gotland och Jönköping, medan Södermanland, Gävleborg och Blekinge ligger i botten. Information om företagsamhet har jag inhämtat från Regiondata (www.regiondata.se) som baseras på SCB-data och sysselsättningsregistret. Intressant nog visar tabellen nedan att det inte är en stark koppling mellan andel troende och företagsamhet på länsnivå. Det är snarare så att län med hög företagsamhet rankas lågt när det gäller religiositet. Förmodligen krävs en mer detaljerad analys på kommunnivå för att se tydligare kopplingar, vilket jag tyvärr inte kan göra på grund av brist på data. Det är dock rimligt att anta att religiositet i sig inte driver företagande. Det är mer sannolikt att religiositet i vissa regioner innebär att man erbjuds access till viktiga affärsnätverk och även får viktiga förebilder. Dessa nätverk återfinns i den närmsta omgivningen. Anders Johnson undersökte specifikt kopplingen mellan frikyrkor och företagsamhet. Där kan kopplingen vara mycket tydligare då det är relativt starka nätverk som frikyrkorna representerar. Med andra ord är det inte religion i sig utan nätverken som är betydande för entreprenörskapet inom vissa regioner.

 

Som en form av socialt kapital har religionens betydelse för entreprenörskap fått en del uppmärksamhet. Religionens betydelse för individers beslutsfattande och entreprenörskap är dock mindre beforskat. Historiskt har beslutsfattande inom näringslivet ansetts vara en ekonomiskt rationell process. Det är dock väl etablerat att beslutsfattande påverkas av många faktorer såsom tidsbrist, tillgång till information, analytisk förmåga, värderingar och principer, mm. Även om det bara finns ett fåtal studier om religionens betydelse för individers entreprenörskap och beslutsfattande har det på senare år kommit en del intressanta studier.

I en artikel publicerad i Harvard Business Review Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. presenteras forskning som gjorts i USA på ett representativt urval om 1714 individer. De finner att entreprenörer ber till Gud oftare än andra och de upplever även att de har en starkare personlig relation till Gud som därigenom är mer lyhörd till deras böner. Dessutom har de belägg för att troende är mer tillfreds med och mer entreprenöriella även i befintliga organisationer. I ytterligare en studie om mikrolån som genomförts i Afrika och Indonesien finner de ett positivt samband mellan å ena sidan religiositet och andra sidan innovation, vinst och antal anställda.

Man kan naturligtvis fråga sig om det går att överföra resultat från andra länder till den svenska kontexten. Det är även tänkbart att olika religioner har olika inverkan på företagsamhet och beslutsfattande. Det är dock ingen tvekan om att vissa företagsledare har en intressent som är viktigare än de flesta och som även kan underlätta vissa beslut. Caroline Wigren som studerade Gnosjöandan har ett målande citat i sin avhandling Öppnas i nytt fönster., en av företagarna hon intervjuade menade att:

”Som företagsledare bör man involvera gud i alla beslut, låt den heliga anden visa vägen och ge förvissning.”

(Wigren, 2003, s. 158 (http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:3886/FULLTEXT01.pdf))

Hon för ett mycket intressant resonemang om att de som känner stöd från en högre makt när de fattar beslut också kan ta större risker. De får ett ökat handlingsutrymme då de inte upplever att det tar en stor risk i och med att Gud står bakom dem.

Synen på och hur man upplever risk är en aspekt där religion kan förväntas ha en stor inverkan. Även etik och moral, och framförallt socialt entreprenörskap och socialt ansvarstagande, är områden där forskningen har börjat intressera sig för just religionens betydelse. Jag är fast övertygad om att vi framöver kommer se en hel del intressant forskning om beslutsfattande och entreprenörskap där även icke-ekonomiska aspekter belyses.

[1] Barro, Robert J., and Rachel M. McCleary. 2003. Religion and Economic Growth across Countries. American Sociological Review 68, no. 5: 760-781.

[2]  Audretsch, David B.; Boente, Werner; Tamvada, Jagannadha Pawan (2007) : Religion and entrepreneurship, Jena economic research papers, No. 2007,075

[3] Notera att denna enkätstudie bygger på ett representativt urval. Då det från vissa län är något få respondenter kan rankingen bli något missvisande.

 
Ranking
Ranking
Län
(andel företagare)
(andel religiösa)
Gotland
1
1
Jämtland
2
17
Halland
3
14
Kalmar
4
7
Uppsala
5
9
Skåne
6
13
Dalarna
7
18
Värmland
8
8
Södermanland
9
21
Kronoberg
10
6
Stockholm
11
16
Gävleborg
12
20
Västernorrland
13
11
Västra Götaland
14
5
Blekinge
15
19
Norrbotten
16
15
Östergötland
17
3
Jönköping
18
2
Västerbotten
19
10
Västmanland
20
4
Örebro
21
12

Karin Hellerstedt

Lektor i företagsekonomi, forskar kring team och entreprenörskap, familjeföretagande och företagsnedläggning, vintersportare.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.