Sveriges nya strategi för export

Bakgrunden till den nya exportstrategin är att Sverige håller på att tappa exportandelar och inte lyckas att dra nytta av tillväxtmarknadernas möjligheter. Efter många år av exportstöd främst riktat till svenska storföretag (som onekligen har bidragit mycket till den ekonomiska ställning som Sverige har idag), vill regeringen nu satsa mer på små och medelstora företag genom att stärka deras möjligheter på viktiga internationella marknader och genom att öka antalet exporterande företag. I vårbudgeten i år avsattes 75 miljoner SEK till en ”exportoffensiv” och regeringen har aviserat ytterligare medel för de kommande åren.

Den första insatsen i den nya exportstrategin är en samordning mellan de olika offentliga aktörer (främst relevanta departement, organisationer och statliga bolag) som idag erbjuder stöd i export- och internationaliseringsfrågor i ett ’Team Sweden’. Förslaget är tänkt att motverka dagens svårigheter med att hitta rätt i stöddjungeln där till och med de offentliga aktörerna inte riktigt själva vet vem som erbjuder vilken typ av stöd. Det är dock oklart hur detta försök till samordning kommer att hjälpa företagen, eftersom detta sker långt ifrån företagens verklighet.

En av de insatser som däremot ligger nära företagen är de regionala exportcentra som skall skapas runt om i Sverige. Syftet är att lösa problemet med att de olika exportstödjande aktörerna hänvisar till varandra (vilket är förståeligt så länge de själva inte känner till varandras funktioner). Istället för att förtydliga nuvarande aktörers uppdrag lägger alltså regeringen till en ytterligare nivå till den redan befintliga strukturen.

Faktum är att en samordning av information har redan finns sedan flera år tillbaka genom hemsidan www.verksamt.se, där relevant information om företagande och internationalisering är samlad. Problemet är bara att få känner till den. Den nu framlagda exportstrategin föreslår att det skall utvecklas ytterligare en plattform, där just information om export och internationalisering ska sammanställas. Varför det är bättre att starta en ny och separat lösning istället för att komplettera verksamt.se med relevant information förblir oklart?

Ett mål med exportstrategin är att få fler företag att bli internationella, vilket kräver lägre trösklar – dels genom ökad kompetens men också genom att minska rädslan för det okända. Det är dock rimligt att tro att om en företagare hittar information om export på samma plats som mycket annan relevant information för företagande så är möjligheten att nå framgång större.

Den nya exportstrategins insatser ska inte bara ske på hemmaplan. Även närvaron utomlands, speciellt i tillväxtländer, ska förstärkas genom fler ambassader och generalkonsulat, samt ökade resurser till Business Sweden. Bakom satsningarna ligger möjligheten att vara dörröppnare för nya affärer. Dörröppnare kan tveklöst underlätta för de företag som vill börja exportera, men villkoren för olika branscher skiljer sig mycket åt. Det är inte samma process att exportera skandinaviska designmöbler som biotekniska instrument och för att lyckas är vanligtvis närheten till beslutsfattare i den egna branschen viktigast.

Vi applåderar den tydliga viljan att främja Sveriges export genom olika typer av insatser. Men målen som är fina att läsa om är väsentligt mycket svårare att uppnå i praktiken än vad exportstrategin ger sken av. Exempelvis anges att de insatserna som görs skall ”främja en fri och rättvis världshandel” (s. 9) och påverka internationell standardisering (s. 20).

Exportstrategin visar dock att regeringen har förstått att alla företag inte är lika och att stödet måste anpassas för olika typer av företag. För första gången satsas det på att stödja de så kallade ”born global” företagen, d.v.s. start-ups, som ser världen som sin marknad. Exempel på sådana företag är varumärken som Skype, Spotify eller Truecaller.

Trots att regeringen nu tycks ha uppmärksammat olika typer av företags förutsättningar, så saknas ett särskilt fokus på mellanstora företag, trots att dessa utgör en viktig förutsättning för tillväxt i svensk ekonomi på sikt. I nästa bloggpost kommer vi att slå ner på varför så är fallet.

I nästa blogginlägg kommer vi att titta närmare på denna grupp företag samt dess internationalisering och ägande.

Leona Achtenhagen & Lucia Naldi

[1] Källa för ciffrorna i denna text: European Commission, SBA Faktablad Sverige 2013. Ciffrorna är baserade på de 27 medlemsländerna innan Kroatien blev medlem inom EU.