Av pepparkakor blir man snäll

Den 4 december kommer Christoffer Öhberg från Nyåkers Pepparkakor och berättar om Slaget om pepparkakslandet – och på deras hemsida kan man läsa att ursprunget till talesättet kommer från 1450-talet då Kung Hans ordineras att äta pepparkakor för att lindra sitt osedvanligt usla humör.

Men frågan är – är det bra att vara snäll?
Jag hävdar att så inte är fallet, speciellt inte om du är kvinna i ett familjeföretag och är medlem i familjen. Forskning visar gång på gång att det är kvinnorna i familjen som är de som drar det kortaste strået när det gäller tillgång till makt, dvs ägarskap och ledarskap av företaget. Och detta kan bero på att man är alltför snäll. Så, till exempel visar det sig att kvinnor ofta är exkluderade från båda delarna och det blir särskilt tydligt vid ett generationsskifte. Flera forskare på JIBS och centret CeFEO har visat på detta i sina studier. Exempelvis har professor Melin med en grupp forskare pekat på att kvinnor, speciellt i vår region inte är tilltänkta att ta over familjeföretaget, vare sig som dess ledare eller ägare (http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=1089 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.). Jönköpings län är sämst i Sverige avseende kvinnors ägande av företag.

Flera insatser har gjorts för att ändra på detta genom exempelvis olika seminarieserier, bland annat arrangerade av CeFEO. Under en av dessa serier – ”Våga ta steget!” (LÄNK) visade det sig att många kvinnor både vill och känner sig redo att ta över, men trots detta tar de ett steg bakåt när det verkligen gäller. Och de accepterar fakta – de är helt enkelt för snälla, till förmån för en manlig part i företaget.

I min egen forskning har jag försökt förklara varför kvinnor i familjeföretag gång på gång låter detta hända. En förklaring är att de är så känslomässigt bundna till familjeföretaget, men även till familjen, (LÄNK Brundin and Sharma, 2011 & Brundin and Härtel, 2013 (http://knowledge.sagepub.com/view/hdbk_familybusiness/n27.xml Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.) att de i stället för att strida om övertaget, låter exempelvis brodern eller manlige kusinen ta över. De starka känslorna kan förklaras som psykologiskt ägarskap, som inte är baserat på formellt, finansiellt ägarskap (flera i yngre generationen har inte några aktier i företaget) utan har utvecklats över åren genom ett starkt engagemang i företaget och där företaget har blivit en viktig del av deras identitet och en arena för social tillhörighet med förväntningar på att vara kvar och kunna påverka i framtiden. Många skaffar sig dessutom i många fall en utbildning som förstärker den formella kompetensen – med sikte att kunna ta över företaget. Ytterligare en bakomliggande faktor är att man över åren skapar så kallade sociala kontrakt. Detta innebär att man bygger upp förväntningar på att ta över – och dessa förväntningar har skapats i samklang med omgivningen, dvs föräldrar, syskon och andra i företaget. Det kan t ex heta ”när du tar över” vid frukostbordet, redan i tidig ålder. Eller att man uppmanas sommarjobba i företaget eller att gå en utbildning för ”den kan vara bra att ha när du ska ta över företaget”.

Att detta sedan inte blir fallet, är inte något brott av ett formellt kontrakt och kan således inte åberopas. Det som händer är att den person som berörs, oftast en dotter eller syster, finner sig i situationen. Vi kanske inte kan skylla på för mycket pepparkaksätande, men faktum kvarstår att de troligen är ”för snälla” – de accepterar för att inte förstöra sina relationer med föräldrar och/eller syskon eller för att inte riskera företagets framtid.

Följderna är svåra att greppa och ibland till och med katastrofala, såväl för den enskilde individen som för familjen och företaget. För den drabbade kan det resultera i känslomässig tomhet och förvirring som följd (man både älskar och hatar sin omgivning och företaget samtidigt). Det kan leda till splittring av familjen med eventuella familjekonflikter som följd samt att företaget kan gå miste om värdefull kunskap som den drabbade besitter och som är av vikt för företaget.

Ät gärna pepparkakor – men främst för att dom är så goda!

Nutek-rapporten

Brundin, E. and Sharma, P. (2011). Love, hate and desire: the role of emotional messiness in the business family. In Carsrud, A. and Brannback, M. (eds). International Perspectives on Future Research in Family Business: Neglected Topics and Under-utilized Theories. Springer: Springer International Entrepreneurship Series

Brundin, E. and Härtel, C. (2013). Emotions in family firms. In Melin, L., Sharma, P. and Nordqvist, M. (eds.) Handbook of family businesses. Sage.