Populär konferens sammanför forskning och praktiker

Syftet med den årliga konferensen är att samla yrkesverksamma inom skolan och forskare för att skapa en plattform för erfarenhetsutbyte och nätverkande. Under heldagen på HLK fick lärare och forskare möjlighet att dela kunskaper och perspektiv och knyta kontakter som stärker samarbetet.

– Vi ser att denna årliga konferens är både uppskattad och viktig. Det handlar om att göra forskningen relevant och användbar, så att akademiska teorier och begrepp får praktisk betydelse. Tillsammans med praktiker i skolan kan vi bidra till att utveckla undervisningen, säger Jesper Boesen, samverkanschef på HLK.

Jesper Boesen inledde konferensen genom att hälsa alla välkomna och gå igenom programmet. Erik Nilsson, utbildningsdirektör för Jönköpings kommun, hälsade också välkommen och lyfte vikten av dessa konferenser just för att samverkan mellan forskningen och undervisningen är så angelägen.

Första talare för dagen var Olle Häggström, professor i matematisk statistik vid Chalmers tekniska högskola, som talade om ämnet AI-utvecklingen och den brytningstid vi lever i. (Se hela programmet här)Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Därefter tog Linnéa Stenliden, professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet över. Linnéas föreläsning hette Från tavla och krita till ChatGPT i skolan: att navigera i nya landskap för undervisning och lärande.

Lärande och kompetenser i förändring i en postdigital tid – AI i fokus var punkten på schemat efter fikat. Det var Ylva Lindberg, professor i pedagogik, inriktning språk- och litteraturdidaktik på HLK, Maria Bäcke, universitetslektor i litteraturvetenskap också HLK, Joel Rangsjö, verksamhetsutvecklare AI, utbildningsförvaltningen på Jönköpings kommun och Andrew Galbraith, förstelärare i AI, Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping, som bland annat pratade om hur AI kan användas i utbildningssyfte.

Projektredovisningar på parallellsessioner

Efter lunch hölls det parallellsessioner där deltagarna kunde välja bland en mängd olika kortare föreläsningar. Med titlar som till exempel: Från idé till verklighet: Utvecklingen av Sveriges första AI-kurs på gymnasiet, Goda exempel för skolnärvaro, ULF-projekt, När skärmtid blir lärtid - meningsfull skärmtid (och en smula AI), Försteläraruppdraget - ett förändrat uppdrag eller spänning mellan två logiker och Jag tror de känner i hjärtat hos en förskollärare om man är där av rätt anledning - en kvalitativ intervjustudie om pedagogiska relationer i förskolan ur förskollärares perspektiv, fanns det många intressanta föreläsningar för deltagarna att lyssna på.

En av deltagarna på konferensen var Åsa Cederholm, specialpedagog på Anna Dalins förskola i Huskvarna. Hon har varit på konferensen fyra gånger tidigare och gillar upplägget.

– Konferensen är rolig och spännande, det är därför jag kommer tillbaka. Kanske lite ”svårare” tema i år med AI. Det är inget som vi direkt har börjat prata om på förskolan, men det är både spännande och lite skrämmande. Vi måste ju börja prata om AI och vad förskolans roll blir i det här, säger Åsa Cederholm.

Christina Månberg, direktör för Skolforskningsinstitutet, berättade sedan om hur de hjälper till att arbeta för att undervisningen i förskolan och skolan ska bedrivs på vetenskapliga grunder och hur de sammanställer olika forskningsresultat.

Sist ut på konferensen var ett panelsamtal där Olle Häggström, Linnéa Stenliden, Ylva Lindberg, Andrew Galbraith och Joel Rangsjö svarade på frågor från konferensdeltagare och diskuterade möjligheter och ansvar med AI inom skolans värld.

– Jag är väldigt nöjd med konferensen. Det är alltid svårt att veta innan, även om man tycker att det ser bra ut på pappret. I och med att deltagarna på konferensen är så engagerade i sina yrken och med föreläsare som är hänryckande blev det lyckat även i år. Det är många personer, både på Jönköpings kommun och på HLK, som har jobbat med konferensen så det är roligt att den föll väl ut, säger Jesper Boesen.