Doktor i nationalekonomi; forskar om regionala förutsättningar för ekonomisk utveckling, gillar att resa och upptäcka nya platser.
Integration är en process!
Konstaterandet som görs i rubriken för detta inlägg, tillsammans med underrubriken ”Invandrares arbetsmarknadskarriär genom successiva steg” beskriver det forskningsprojekt* som jag nu driver tillsammans med kollegor vid både JIBS 
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.(Jönköping International Business School) och HHJ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.(Hälsohögskolan i Jönköping). Syftet med projektet är alltså att analysera karriärvägar som leder till framgångsrikt arbetsmarknadsdeltagande bland invandrare i Sverige. Projektet fokuserar på betydelsen av individers egenskaper och erfarenheter för möjligheten till integration på arbetsmarknaden, likväl som de förutsättningar som ges av att bo och verka på en viss plats.
För att kunna analysera integrationsprocesser behöver vi följa personer under ett antal år sedan de anlänt till Sverige. Vi kan då identifiera hur de rör sig mellan olika arbetsmarknadsutfall, till exempel som löntagare, egenföretagare och/eller studerande, samt inaktivitet. Det är därmed ännu inte möjligt att studera integrationsprocesser för personer som invandrat under de senaste åren (till exempel den grupp som anlände i samband med flyktingkrisen 2015). Däremot kan en ökad förståelse och ny kunskap om tidigare integrationsprocesser bidra med värdefull input som förbättrar pågående och framtida integration på arbetsmarknaden. Gruppen som vi kommer att studera i projektet består därmed av samtliga utrikes födda individer i arbetsför ålder som har invandrat till Sverige mellan 1991 och 2010. Diagrammet nedan visar när dessa personer kom hit, samt vilken del av världen de härstammar från.
För att finna nycklar till framgång på arbetsmarknaden bland de personer som döljer sig bakom diagrammet använder vi detaljerad data och statistiska metoder för att kontrollera för individers olika karaktärsdrag och färdigheter. Genom geografisk information kan vi dessutom analysera förutsättningarna i både det grannskap där individen bor och den arbetsmarknadsregion där individen kan verka. Vi kompletterar de statistiska studierna med intervjuer och egenberättade livshistorier, vilket gör det möjligt att analysera invandrares subjektiva erfarenheter av framgångsrika arbetsmarknadsutfall. För att lyckas med detta använder projektet en tvärvetenskaplig ansats, med forskare inom både nationalekonomi och socialt arbete.
Förutom det vetenskapliga bidraget är projektet viktigt ur ett samhälls- och politiskt perspektiv eftersom invandrare är underrepresenterade på arbetsmarknaden i Sverige samtidigt som företag upplever stora utmaningar med kompetensförsörjning. Det finns dessutom geografiska och socioekonomiska skillnader mellan inrikes och utrikes födda, vilket kan skapa hinder för integration både på arbetsmarknaden och i det övriga samhället. Även om segregationen ofta är mer påtaglig i större städer har många nyanlända placerats i mindre kommuner, vilket innebär att hållbart arbetsmarknadsdeltagande är en utmaning för både städer och landsbygder.
Med tanke på de senaste årens flyktingströmmar är det ännu mer angeläget att finna framgångsrika vägar till integration, ur enskilda individers perspektiv likväl som för regioner och landet som helhet. Projektet kan därmed bidra till att öka samhällsnyttan och minska det utanförskap som individer som står utanför arbetsmarknaden ofta möter. Detta är av yttersta vikt för staten och kommunerna, men framförallt för de människor som kommer till Sverige för att börja ett nytt liv.
Vill du veta mer om projektet, kika in på vår hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.och/eller håll utkik efter fler blogginlägg här på Vertikals!
*Projektet finansieras av Forte Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
