Professor; forskar kring familjeföretagande, entreprenörskap, samt utbildningens och företagandets roll i utvecklingsländer; uppskattar frihet och flexibilitet.
Kreativa ledare skall läsa Nobelpristagaren i litteratur
Om du vill bli en bättre ledare som tar vara på kreativiteten i din organisation skall du prioritera nobelpristagaren i litteratur före nobelpristagaren i ekonomi. I slutet av augusti skrev finansmannen Robert Weil, ordförande i Proventus, på DN Debatt att humaniora är nödvändigt för ett kreativt näringsliv. Weil vände sig starkt mot den trend som på senare år med oroväckande kraft har visat på stor okunskap kring den roll om humanistiska ämnen spelar för samhällsutvecklingen. Exempelvis har Svenskt Näringsliv varit ute i debatten med flera märkliga ställningstaganden för att underminera humanioras ställning inom den högre utbildningen. Tyvärr har vi i Sverige jämfört med många andra länder generellt en bristfällig förståelse för den viktiga roll som humaniora har för människors utveckling, vår möjlighet att bli goda ledare, skapa förändring och meningsfulla värden för andra än oss själva. Alla vi som intresserar oss för forskning och undervisning inom t ex ekonomi och teknik har all anledning att ändra på denna negativa trend och börja aktivt stödja humaniora i Sverige.
Jag skulle till och med vilja hävda att för de flesta studenter på landets ekonom- och ingenjörsutbildningar är det nyttigare att läsa en god roman av valfri nobelpristagare i litteratur, än en forskningsartikel av pristagaren av Sveriges Riksbanks pris i ekonomiska vetenskaper till Alfred Nobels minne! Jag håller således helt med Robert Weil i hans analys som kan sammanfattas i följande stycke från hans DN Debattartikel:
”Det handlar i stället om att den [humaniora] är helt avgörande för näringslivets utveckling och en absolut förutsättning för att skapa ett bättre samhälle. Det handlar om att vidga perspektiven, att utnyttja, träna och utveckla vår kreativa förmåga och att lära oss respektera och uppskatta kulturella skillnader. Det är bara på det sättet vi kan förbättra vår förmåga att fatta ansvarsfulla och välgrundade beslut”.
Detta är något som jag också har tagit fasta på i min undervisning. Vid flera tillfällen har jag använt mig av både klassiska svenska romaner och kvalitetsfilmer i kurser som komplement till den mer ämnesorienterade litteraturen. Det har varit uppskattat bland studenterna som med få undantag sett värdet av att tillgodogöra sig och diskutera dessa kulturprodukter. Framförallt har mina studenter fått möjligheten att bekanta sig med klassiska romaner och filmer som utspelar sig i företagarmiljö som t ex boken Det går an av Carl Johan Love Almqvist och filmen Arvet av Per Fly. Jag har dessutom skrivit en forskningsartikel med utgångspunkt i Chefen Fru Ingeborg av Hjalmar Bergman.
Mot bakgrund av debatten om humanioras roll i den högre utbildningen och mitt eget arbete med att använda klassiska romaner och kvalitetsfilmer i undervisning och forskning var det med mycket stort intresse jag noterade en ny studie publicerad i tidskriften Science tidigare denna månad. Författarna David Kidd och Emanuele Castano från The New School of Social Research i New York tar sin utgångspunkt i en teori (Theory of Mind). Denna teori säger bland annat att för att kunna förstå och verka i de krävande och föränderliga sociala sammanhang som karakteriserar vårt samhälle och yrkesliv idag är det viktigt att:
- utveckla en förmåga att förstå och tolka andra människors känslor, intentioner och önskningar i relation till andra medmänniskor.
- förstå och ha respekt för att dessa känslor, intentioner och önskningar ofta skiljer sig från ens egna.
I en rad experiment lyckades Kidd och Castano bevisa att genom att läsa utdrag ur litterär skönlitteratur (engelska: literary fiction) ökar vi vår förmåga att förstå svårförutsägbara sociala sammanhang. Vi ökar också vår förmåga att kunna leva oss in i och tolka andra människors känslomässiga tillstånd och förhoppningar. Forskarna fann också att samma direkta positiva effekt
inte
fanns om vi läser populär skönlitteratur (engelska: popular fiction, t ex deckare) eller seriös facklitteratur (engelska: serious non-fiction).Anledningen till skillnaden i effekt mellan läsning av de tre olika typerna av litteratur är förmodligen att litterär skönlitteratur lämnar mer utrymme åt läsarens personliga föreställningar, fantasi och inlevelseförmåga. Sådana böcker beskriver nämligen ofta på djupet huvudpersonernas karaktärer, känslor och tankar. Detta medan deckare och facklitteratur är mycket mer tillrättalagda och strukturerade. Ofta med en tänkt tolkning av sammanhanget, personernas situation och vilja som är tydligt överordnad andra möjliga tolkningar. Annorlunda uttryckt: litterär skönlitteratur liknar socialt och emotionellt mer det verkliga livet än facklitteratur och deckare.
De flesta är idag överens om att för att bli en framgångsrik ledare eller entreprenör i dagens samhälle och näringsliv är det viktigt att ha ”social kompetens” och ”emotionell intelligens”. Det innebär att kunna umgås med andra människor på ett naturligt sätt. Det innebär också att kunna känna empati för andra och förstå att våra medmänniskor och medarbetare kanske inte alltid ser på saker och ting på samma sätt som vi själva. Kidd och Castanos forskning är banbrytande eftersom den vetenskapligt bevisar att vår sociala kompetens och emotionella intelligens förstärks av att läsa litterär skönlitteratur. Och de flesta är överens om att social kompetens och emotionell intelligens är mycket viktiga ingredienser för ett kreativt ledarskap som skapar nya företag och förnyar befintliga företag!
Denna studie är därmed ett av de tyngsta beläggen för att humaniora, i detta fall litterär skönlitteratur, faktiskt har en nytta för ledarskap och entreprenörskap bortom den rent intellektuella och avkopplande stimulansen som en god bok kan ha. Detta är mycket goda nyheter för oss som precis som Robert Weil tycker att det är viktigt med mer inslag av humaniora i våra ekonom- och ingenjörsutbildningar vid universitet och högskolor i Sverige!
Läs mer:
Kidd, D.C och Castano, E. (2013), Reading Literary Fiction Improves Theory of Mind, Science 18 October 2013: 377-380.Published online 3 October 2013 [DOI:10.1126/science.1239918]
Weil, R. (2013) Humaniora nödvändigt för ett kreativt näringsliv, DN Debatt, 31 augusti http://www.dn.se/debatt/humaniora-nodvandigt-for-ett-kreativt-naringsliv/
Kjellander, B., Nordqvist, M. och Welter, F. (2012), Identity Dynamics in the Family Business Context: A Novel(‘s) Perspective, In: Carsrud, A. & Brännback, M. International Perspectives on Future Research in Family Business: Neglected Topics and Under-utilized Theories, Berlin: Springer Verlag.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
