I Coronatider (covid-19) – Låt inte pedagogiken stanna innanför tröskeln
Det är en exceptionell och utmanande tid som den pedagogiska verksamheten befinner sig i och mycket har förändrats snabbt sedan covid-19 drabbade vårt samhälle. I Sverige är grundskolor och fritidshemmen fortfarande öppna och med dagens stora klasser och elevgrupper kan inomhusmiljön upplevas som en otillräcklig yta. Exempelvis kan klassrummen upplevas vara för trånga när social distansering ska gälla.
Därför bör undervisning och lärande istället delvis bedrivas utomhus. På skolgården, i närliggande park, grönområde eller tätortsnära skog kan elever sprida ut sig och lektioner genomföras. Om varje lärarstudent får kompetens i utomhusundervisning under sin lärarutbildning skulle flera lärare och pedagoger kunna ombesörja en pedagogik med utomhusdidaktisk inriktning i förskola, grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Det finns ett flertal lärare och pedagoger som redan gått magister- och/eller masterutbildningar samt kurser i utomhuspedagogik på universitetet och högskola – men fler incitament behövs.
Ett sätt är att skapa utomhuspedagogiska ”ryggsäckar” med pedagogiskt material för utomhusbruk. Denna ”paketerade pedagogik” bör finnas på varje skolenhet, för att lätt kunna användas både till den asfalterade skolgården eller till en mer naturlik utomhusmiljö.
I tidigare skoldebatt har det ofta handlat om läraren i klassrummet, men numera behövs också läraren i uterummet.
På forskningsfronten har i den senaste kunskapsöversikten, ”Klassrum med himlen som tak” med fokus på skolprestationer, naturkontakt och fysisk aktivitet lyfts fram, där ett flertal studier påtalar varför lektioner och lärandeaktiviteter bör bedrivas utomhus och därigenom visa på utomhusundervisningens möjligheter. Bland annat ökad koncentrationsförmåga, minskad stress i naturpräglade variationsrika lärmiljöer, skapar återhämtning samt förbättrar elever och lärares hälsa och välbefinnande. I tidigare skoldebatt har det ofta handlat om läraren i klassrummet, men numera behövs också läraren i uterummet. Den undervisningsmässiga pendeln ska inte ensidigt vara riktad åt ett håll utan åt flera.
Det handlar för lärarna om en pedagogisk medvetenhet var undervisningen ska äga rum, i variation mellan olika lärmiljöer. Där en växelverkan mellan textbaserad bildning, handlingsburen kunskap, sinnliga erfarenheter och förstahandsupplevelser genomförs.
Det krävs att det skapas ett ”utomhusbaserat kunskapslyft” i hela utbildningssystemet, eftersom valet av fysisk miljö har betydelse för barn och ungas lärande och utveckling. Därför bör skoldebatten i dessa rådande Coronatider initiera en undervisningspotential som inte enbart ringer in utan också ringer ut till andra lärmiljöer än klassrum.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
