”Covid-19 är visst farligt för barn”

Följderna av covid-19 slår hårt mot många barn i Sverige och runt om i världen. I Sverige arbetar nu många föräldrar/vårdnadshavare hemifrån. Köksbord förvandlas till en tillfällig arbetsplats. Frukostdisken blandas med skolböcker, mellanmål och instruktioner från skolan. Föräldrar förväntas lotsa sina barn igenom dessa uppgifter – samtidigt som de ska ha koll på jobbmail och arbete där sedvanliga uppgifter nu i stor utsträckning förväntas ske digitalt. För de föräldrar som korttidspermitterats eller blivit av med sin anställning är pressen märkbar vilket naturligtvis barn och ungdomar märker av. 

Gymnasieungdomar ska nu klara att arbeta hemifrån, kanske också från köksbänken eller soffbordet. De förväntas skapa en struktur i skolarbetet och laga lunch som ger ytterligare energi till resten av dagen, samtidigt som de funderar på inställd studentexamen eller vårens inställda skolresa. Föräldrar som har blivit- eller riskerar att bli av med sina arbeten ska nu hantera detta samtidigt som de ska upprätthålla ett fungerande vardagsliv hemma. Hur tillvaratar vi barn och ungas bästa i dessa lägen? Rädda barnen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är en av flera organisationer som mobiliserar resurser genom att till exempel utöka sina öppettider för sin stödchat då risken nu ökar för att barn utsätts för trakasserier och övergrepp i vardagen. Rädda Barnen har också tagit fram en hemsida till barn och unga som upplever att situationen hemma är tuff: https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/coronaviruset-tips-rad/till-barn-och-ungdomar-som-har-det-jobbigt-hemma-just-nu/.

Nu är det viktigt att vi forskare kliver in för att fånga upp erfarenheter av situationen. Vi behöverarbeta tillsammans mellan olika discipliner och fundera på hur vi kan utvärdera effekterna av exempelvis distansundervisningens konsekvenser. Vilka effekter ger detta på det faktiska lärandet men också för barn och ungas psykosociala mående? Vad tycker ungdomar själva om detta och vilka strategier har de för att klara av situationen? Här behövs forskningsanslag som uppmuntrar forskare att lägga in en växel och utvärdera detta nu när det sker så att vi sedan kan bidra till att presentera lösningar som gynnar barn och ungdomar och deras familjer på kort och lång sikt. 

För de barn- och ungdomar som är i behov av tydlighet i vardagen i form av kontinuerliga rutiner som skapar trygghet kan de förändringar som sker i kölvattnet av rådande pandemi innebära stor oro och osäkerhet då den vardag som i vanliga fall är inrutad nu ställs på ända. Uppsala Universitet har skapat en kort enkät  Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.där barn och ungdomar själva kan svara på frågor kring sin upplevelse av corona – ett exempel på hur forskning kan lyfta barns åsikter i den pandemi som nu råder. 

I Sverige har barnkonventionen i år blivit lagstiftning. Enligt barnkonventionens artikel 12 har alla barn rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som rör dem själva, i relation till barnets ålder och mognad. I spåren av covid-19 gäller naturligtvis detta mer än någonsin. Här har vuxna som finns runt omkring barn och ungdomar i roller som förälder, vårdnadshavare, släkting eller professionell yrkesutövare ett stort ansvar att se barns behov och agera till förmån för deras bästa.