Så här ökade befolkningen i våra kärnkommuner

Den allra största närheten hittar vi i allmänhet i våra kärnkommuner. En kärnkommun kan sägas vara den kommun som utgör den ekonomiska motorn i regionen. Det är här vi hittar stadskärnan, de flesta mötesplatserna i form av kaféer och restauranger och det är också hit de flesta pendlar från kranskommunerna för att arbeta på dagarna. Det är också kärnkommunen som normalt sett har den högsta boendekostnaden i regionen.

Kärnkommunerna har haft ett ordentligt uppsving sedan 80-talet. En allt större mängd människor har varit villiga att betala en extra boendekostnad för att få ta del av det som staden har att erbjuda. Kärnkommunens attraktivitet har också gjort att vi har fått ett ökat fenomen av så kallade omvända pendlare, dvs. de som bor i kärnkommunen trots att de jobbar utanför stan. De betalar alltså en dubbel kostnad – dyrare boende och med pendlingstid.

Men alla så kallade kärnkommuner har inte vuxit lika mycket. I tabellen nedan visar jag de tio kärnkommuner som ökat mest respektive minst procentuellt sett sedan 1980*:

Allra mest ökade befolkningen i Umeå och Uppsala följt av Stockholm. Samtliga tre ökade sin befolkning med mer än 50 procent på fyra decennier. Även Malmö, Växjö, Helsingborg och Linköping ökade med mer än 40 procent. Strömstad är den enda mindre kommunen som finns med bland de tio kärnkommuner som ökat mest – en kommun som bland annat vuxit mycket tack vare gränshandeln mot Norge. Halmstad och Göteborg rundar av topp 10-listan. Ser vi sammantaget så ligger alltså många av våra största kärnkommuner på listan av de som ökat mest.

I andra skalan av listan hittar vi många mindre kommuner. Allra störst minskning hade man i Sorsele, följt av Överkalix och Hagfors. Sammantaget var det nio kommuner som minskade sin befolkning med över 30 procent på dessa fyra decennier.

Tittar vi på listan över samtliga kärnkommuner så var det cirka hälften som ökade i befolkning medan den andra halvan minskade över denna tidsperiod.

Varför spelar det då roll? Jo, för kärnkommunen ska fungera som en ekonomisk motor för regionen. Och om kärnkommunen tappar i styrka, vilket den gör i takt med att befolkningen avtar, då blir det också svårare att dra ”sitt omland”, dvs. alla de kommuner som ligger runt omkring.

Det finns egentligen bara två sätt att växa – antingen måste det födas fler än det dör, eller så måste fler flytta in än vad de flyttar ut. Den starkaste drivkraften bakom tillväxten många av våra större kärnkommuner har varit att fler valt att flytta dit och det är framförallt yngre individer som valt att ta detta steg. Men det har också medfört att medelåldern på många platser ökat i takt med att de yngre försvunnit, vilket i sin tur påverkat medelåldern uppåt och därmed barnafödandet.

Men de större kärnkommunerna har inte bara blivit befolkningstätare. De har också blivit starkare äktenskapsmarknader. Men det återkommer jag till i en annan bloggpost.

*Det är viktigt att notera att vissa kommungränser ändrades mellan dessa år. Exempelvis Uppsala, som ligger på andra plats i tabellen, fick Knivsta utbrutet mellan dessa år.