Covid-19, att stänga skolor och den svenska sjukvården

2020-03-17

Ett hett ämne den senaste tiden är huruvida vi bör fortsätta att hålla skolorna öppna eller ej. Jag måste erkänna att jag verkligen inte har en aning om vad som är det rätta svaret på denna utmaning. Efter att ha lyssnat på svenska Folkhälsomyndigheten, men också på sändningar från andra länder så har jag i vart fall förstått att det tycks finnas goda (och dåliga) argument både för att hålla skolan öppen och att stänga den.

Ett av de argument som talat för att att hålla skolan öppen är att många som jobbar inom sjukvården har barn som de isåfall skulle tvingas vara hemma med om skolorna stänger. Ett annat, i dessa dagar, ännu sämre alternativ skulle vara att mor- och farföräldrar skulle ta hand om barnen (och ja, jag vet att till exempel Norge och Danmark har sina lösningar på denna utmaning).

Men syftet med denna bloggpost är inte att svara på frågan om skolan bör vara öppen eller ej utan istället försöka se hur stor del av sjukvårdspersonalen som troligen skulle beröras runt om i landet om skolorna stängde.

De senast uppdaterade siffrorna jag har tillgängligt är från 2016 (dvs. de har några år på nacken), men de ger ändå en hint om läget. Jag har alltså valt ut alla som år 2016 jobbade inom sjukvården (jag har tagit bort de inom psykiatrin och tandvården). Jag ser var individerna jobbar (och inte var de bor). Sedan tittar jag på (1) om de har barn i åldern 0-6 år, och (2) om de har barn i åldern 0-10 år. Den första gruppen tittar jag på eftersom de troligen fortfarande skulle kunna ha lite svårt att klara sig hemma själva på dagarna (även om datan har fyra år på nacken). Den andra gruppen tittar jag på för det skulle kunna utgöra hela gruppen om siffrorna hade varit helt färska för idag.

Kartorna nedan visar alltså på andelen av de som jobbar inom sjukvården i svenska kommuner som har barn i respektive grupp:

Det är alltså ganska stora variationer runt om i landet. På vissa platser är det en ganska låg andel som har barn som inte skulle kunna klara sig hemma på dagarna som jobbar inom sjukvården. På andra platser är den väsentligt mycket högre.

Nu är det ju långt från alla kommuner som har ett sjukhus med exempelvis en akutmottagning i kommunen. Vården är ju från första början faktiskt organiserad på regionsbasis.

Dessutom är det inte så att samtliga dessa skulle behöva stanna hemma om skolorna stängde. I vissa hushåll kanske partnern jobbar hemifrån och skulle kunna fungera som en lösning. Och även om två personer i ett hushåll jobbar inom vården så skulle det räcka att en av dem stannade hemma.

Syftet med bloggposten var dock att belysa att en nedstängning av skolan skulle påverka de som jobbar runt omkring i våra svenska kommuner i olika utsträckning – i vissa kommuner skulle en stor andel av personalen behöva hitta en lösning, i andra kommuner skulle det bara påverka på marginalen.