Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.
Om COVID-19 och den svenska besöksnäringen
Det är osäkra tider just nu. Jag, liksom många andra, följer nu de presskonferenser som dyker upp i TV-tablån och då och då flippar jag över till CNN bara för att se vad som rapporteras om på andra sidan Atlanten. Italien ligger nedstängt, Spanien likaså och fler länder verkar stå i kö. Nu på onsdag skulle jag ha flugit till Paris, men har liksom många andra fått lov att ställa in. Flygnäringen har minst sagt tagit en stor smäll i dessa tider, vilket också SAS presskonferens från gårdagen vittnade om, där man meddelade att man åtminstone tillfälligt skär ner personalstyrkan med 90 procent.
En annan näring som också påverkats drastiskt, dels av vårt minskande resande men även som en följd av beslutet att inte genomföra event med mer än 500 personer, är ju besöksnäringen. Många hotell och restauranger gapar nu tomma. Konferenser har ställts in. Konserter likaså. Effekterna kommer att bli märkbara under en lång tid framöver.
Dock är inte alla svenska kommuner lika beroende av besöksnäringen. De näringsgrenar som jag inkluderar här är i princip hotell, vandrarhem, stugbyar, restauranger, barer och pubar samt catering.
Skillnaderna i andelen som arbetar inom denna sektor varierar stort mellan svenska kommuner. Jag tänkte därför ta en titt på hur stor andelen är (baserad på data från 2019 från SCB). Kartan nedan visar hur det ser ut:
De röda kommunerna är alltså de som har högst andel anställda inom besöksnäringen (från 3,93 till 19,48 procent av alla som arbetar). Det är relativt lätt att se hur dessa röda områden är överrepresenterade i norra delarna av landet liksom i flera av våra kustkommuner.
Allra högst andel hittar vi i Åre där nästan en av fem arbetar inom en av dessa besöksnäringar. Åre är också i en klass för sig då det gäller besöksnäringen. På andra plats hittar vi Strömstad med cirka 10 procent av de anställda. Borgholm kommer därefter med drygt 9 procent. Många av de platser som hamnar högt på listan är med andra ord mindre kommuner som ändå klarat sig relativt väl i en tid av urbanisering tack vare sin turism.
De kommuner som i lägst grad har anställda inom besöksnäringarna hittar vi Gnosjö (0,54 procent), Essunga (0,59), Bjuv (0,62), Mönsterås (0,73 procent) och Tranemo (0,76 procent). Många av de kommuner som har en låg andel är också små kommuner men som inte har en utvecklad turistsektor i samma utsträckning.
Våra större kommuner Stockholm (4,97 procent), Göteborg (4,27 procent) och Malmö (4,19 procent) ligger också relativt högt upp på listan. Stockholm ligger på plats 33 av 290 kommuner, Göteborg på plats 47 och Malmö på plats 50.
Utbrottet av detta virus kommer att slå globalt mot vår ekonomi på ett sätt som vi ännu bara kan ana. Ser vi bara inom landets gränser så är det också sannolikt att många mindre platser kommer att påverkas hårt. Här har ofta besöksnäringen varit en nyckel för att klara sig i en tid då många flyttar till städer. Då har man under perioder kunnat låna in befolkning som fortsatt att hålla den lokala ekonomin i gång. Om den här perioden blir långvarig kommer med all sannolikhet många av dessa mindre platser att påverkas ordentligt.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
