Här påverkas arbetsmarknaden mest av självkörande bilar

2019-12-10

I min förra bloggpost lyfte jag den fråga som diskuterades vid en konferens där jag deltog i Boston för några veckor sedan – nämligen i vilken utsträckning arbetsmarknaden skulle påverkas när självkörande bilar blir verklighet. Det som diskuterades var att chaufförer då i hög grad kan komma att bli ett yrke som försvinner och att det främst kommer att drabba män med relativt låg utbildning, som kan ha svårt att hitta ett nytt jobb.

I min förra bloggpost visade jag statistik på att det även i Sverige främst är män som jobbar som chaufförer (av olika slag) och att det även här främst rör sig om personer med en utbildningsnivå som är lägre än vad vi finner i riket som helhet.

Men även geografi kan spela roll. Så i denna bloggpost tänkte jag titta närmare på var chaufförer främst bor i landet (jag väljer att visa var man bor och inte var man jobbar). Kartan nedan visar andelen chaufförer som bor i svenska kommuner (i åldern 20-65 år):

Kartan visar på hur andelen chaufförer är som allra högst främst i norra delarna av landet. Vi ser även att det är högre andelar i vissa delar av Småland och Västra Götalands-regioner. Samtidigt är det betydligt lägre andelar i kommuner nära storstadsområdena. Tabellen nedan visar de tio kommuner som har högst respektive lägst andel chaufförer boende i kommunen (och värt att komma ihåg här är att inte annat än lastbilschaufförer, busschaufförer, spårvagnsförare och taxichaufförer räknas in) :

Allra högst andel hittar vi i Bjurholm där hela 6 procent av de boende arbetar som chaufförer. Även Gällivare ligger högt på över 5 procent. Malå, Norsjö och Övertorneå har andelar över 4 procent. De som har lägsta andelen är Danderyd och Lomma (båda under 0,4 procent) följt av Lund, Lidingö, Täby och Fagersta (alla under 0,8 procent).

Men vad kännetecknar då kommuner där det bor en högre andel chaufförer? För att titta närmare på det har jag gjort en korrelationsanalys. Det är viktigt att komma ihåg att en korrelationsanalys aldrig testar några orsakssamband (dvs. vad som orsakar vad) utan enbart tittar på ett ömsesidigt samband mellan två variabler. Det kan också vara så att variabler egentligen fångar upp något annat än det som mäts.

Det som resultaten visar är att det finns en högre andel chaufförer i kommuner som har:

en lägre andel högutbildade
lägre inkomster
lägre andel kunskapsjobb
lägre diversitet i antalet yrken på arbetsmarknaden
lägre tillgång till jobb
högre kommunalskatt
lägre tillgång till högre utbildning (mätt i termer av universitets- och högskolelärare)
högre ohälsotal
en negativ nettomigration

Det finns alltså anledning att tro att om/när självkörande bilar blir verklighet, så kommer den grupp som idag jobbar som chaufförer riskera att drabbas relativt hårt, delvis beroende på att de är individer som över lag har en relativt låg utbildning, men även beroende på att de i högre grad bor på platser där utvecklingen är tuff till att börja med.

Självkörande bilar kommer med all sannolikhet att förändra vårt sätt att leva (som många stora teknikskiften gör) och mycket kommer säkert att förändras till det bättre. Men det är också viktigt att komma ihåg att stora teknikskiften kan komma med stora utmaningar som drabbar vissa grupper hårdare än andra.

När självkörande bilar blir verklighet