Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.
Detaljhandelns uppgång och fall #Blackfriday
Ett hett ämne inom stadsutvecklingskretsar är detaljhandelns framtida överlevnad. Mycket av det som utgör miljön i våra stadskärnor är just bestående av detaljhandel. Samtidigt är det en bransch under hårt tryck, inte minst från e-handelsföretagen. Så därför tänkte jag lite såhär i Black Friday-tider titta på hur det är ställt med detaljhandeln i våra svenska kommuner och då framförallt hur den har förändrats över de senaste åren. Jag väljer att utgå från åren 2010 och 2018 helt enkelt för att det är ganska enkelt att hitta konsistent data att jämföra dessa år. Kartan nedan visar förändring i antal anställda inom detaljhandeln i våra svenska kommuner mellan dessa båda årtal:
Antalet anställda har ökat i kommuner som är färgade i grönt på kartan. Allra mest ökade antalet anställda inom detaljhandeln i Stockholm (en ökning med drygt 3600 personer) följt av Malmö (ca 1660 personer) och Göteborg (ca 1620 personer). En outlier i sammanhanget här är Leksand som är hemkommun till Clas Ohlsson som är en stor arbetsgivare (dock meddelades att Clas Ohlsson skulle omorganiseras efter år 2018). Den höga siffran för Leksand är alltså inte driven av en omfattande detaljhandel på plats. Andra kommuner högt upp på listan är Solna, Uppsala, Helsingborg, Järfälla och Huddinge.
Sammantaget hade antalet anställda inom detaljhandeln ökat i 159 av 290 svenska kommuner mellan 2010 och 2018. Störst tapp i antal anställda inom detaljhandeln stod Mölndal, Sollentuna, Kalmar, Åstorp och Skara för.
Hur ser då den procentuella förändringen ut av antal anställda inom detaljhandeln? Kartan nedan visar det:
Störst procentuell förändring mellan 2010 och 2018 stod Leksand för (och här är det åter igen på sin plats att förtydliga att det främst är drivet av ett företag – Clas Olsson – som senare meddelat nerdragningar). Solna ligger på andra plats. Här öppnade Mall of Scandinavia under den tidsperiod vi täcker. Tanum hamnar på tredje plats med en omfattande procentuell ökning, vilket möjligen kan vara en effekt av den omfattande gränshandeln mot Norge. Älmhult, hemkommun till IKEA, ligger på fjärde plats. Siffran för Älmhult är med andra ord, likt siffran för Leksand, driven av ett större företag. Störst procentuell minskning hade skett i Munkfors, Lilla Edet, Arvidsjaur och Sunne (samtliga minskade med 30 procent eller mer). Sorsele, Forshaga, Färgelanda och Hjo minskade med mellan 25-30 procent.
En begränsning när vi använder antal anställda inom en viss industri (här detaljhandel) är att många kan ha helt andra funktioner inom företaget än att syssla med det vi normalt sett uppfattar som detaljhandel (ung. handel i en butik). Det kan exempelvis även röra sig om huvudkontor där många i personalen har helt andra former av uppgifter i sin yrkesroll. Men siffran är ändå intressant i en tid då vi talar om ”detaljhandelns död”. För kanske är det så att detaljhandeln är under stor press, men att den fortfarande trots allt frodas ganska bra på många platser i vårt land.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
