Om statsbidrag och utjämning mellan kommuner

2019-08-29

I sitt sommartal meddelade Stefan Löfvens att ännu fler resurser ska fördelas om från rika till fattiga kommuner. En liknande signal kom från civilminister Ardalan Shekarabi efter Uppdrag Gransknings reportage från Filipstad. Det är ett uppskattat förslag bland mindre kommuner som idag har svårt att få den offentliga servicen att fungera i takt med att tillväxten i invånarantalet avstannat eller till och med börjat avta. Samtidigt hade många av de mindre kommunerna också haft ett omfattande flyktingmottagande under 2015. Men förslaget om en ytterligare omfördelning är kontroversiellt i Stockholmsregionen där man tycker att förslaget är orättvist.

När det gäller omfördelningssystemet och dess utformning så är det något av en ”black box”. Däremot finns det siffror på hur omfördelningen de facto ser ut. Jag plockade ner siffrorna för statsbidrag och utjämning per invånare i svenska kommuner från Ekonomifakta eftersom jag misstänker att ytterst få faktiskt känner till hur dessa siffror ser ut. Kartan nedan visar vilka kommuner som är givare respektive tagare i denna omfördelning:

De som går minus i omfördelningen är de ljusblå kommunerna som alltså är väldigt få till antalet. För att var mer exakt är det:

Danderyd	-16124
Solna	-8538
Lidingö	-6633
Täby	-4555
Stockholm	-3893
Vellinge	-1545
Nacka	-1108
Lomma	-989
Sundbyberg	-696
Vaxholm	-623
Sollentuna	-5

Det är alltså 11 kommuner som ger mer än vad de tar. Av dessa 11 ligger 9 stycken i Stockholmsregionen (undantaget är Lomma och Vellinge som vi hittar utanför Malmö). Den kommun som ger mest per invånare är Danderyd där genomsnittet är över 16 000 per invånare, följt av Solna och Lidingö.

I fyra kommuner tar man i genomsnitt emot över 30 000 per invånare. Ytterligare 40 kommuner tar emot mer än 20 000 per invånare.

Om vi tittar på samtliga kommuner och deras värden – vad kan de relateras till i övrigt? De kommuner som tar emot mest kännetecknas bland annat av att man:

har en högre kommunalskatt
lägre andel högutbildade
lägre inkomstnivåer
man tappar sin yngre befolkning
färre invånare i kommunen och de bor mer glest
sjuktalen är högre
hade ett mer omfattande flyktingmottagande 2015

Grafen nedan visar just relationen mellan flyktingmottagandet per 1000 invånare år 2015 och statsbidrag och utjämning per invånare i svenska kommuner för 2018:

Korrelationen mellan dessa båda är 0,624. Betyder det att det är flyktingmottagandet som gör omfördelningen nödvänding? Nej, detta rör sig om kommuner som redan från början stod inför mycket stora utmaningar (vilket jag berört tidigare). Figuren nedan visar relationen mellan omfördelningen 2014 (dvs. innan den stora flyktingvågen) och 2018:

Det innebär att de kommuner som idag får en relativt stor tilldelning också är kommuner som redan 2014 hade större behov. Men att ovanpå dessa utmaningar även stå inför en omfattande integrationsutmaning har inte underlättat, vilket Uppdrag Granskning visade på i ett reportage från Filipstad.

Och det rör sig om många små kommuner, som idag får mer per invånare, som står inför mycket stora utmaningar ur en rad aspekter. Samtidigt ska man komma ihåg att det gör även många av storstadsregionerna som vuxit väldigt fort under några decennier. Frågan är hur sugna dessa regioner är att fördela om kakan i ännu högre utsträckning framöver?