Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.
Så röstade svenska kommuner i EU-valet
Fler än någonsin gick till valurnorna i detta EU-val och sakta men säkert började resultaten rapporteras i media under gårdagen. I Sverige gick högern framåt, medans liberala och gröna gick framåt i Europa som helhet. Men hur röstades det egentligen i de svenska kommunerna? Vilka partier stod som vinnare och förlorare där? För att titta lite närmare på det så laddade jag ner den statistik som fanns tillgänglig från Valmyndingheten igår kväll (väl medveten om att det fortfarande finns ett fåtal röster som inte är registerade).
Till att börja med tittade jag på fördelningen av röster i kommunerna i detta val och jämförde det med hur man röstat till Riksdagsvalet i höstas:
Klart är att de kommuner som tenderade att rösta på ett visst parti i Riksdagsvalet 2018 också tenderade att rösta på samma parti i EU-valet 2019. Korrelationerna mellan dessa båda val ligger över 0,9 för samtliga partier.
Tittar vi sedan på den geografiska fördelningen utav rösterna för respektive parti så får vi följande kartor:
De geografiska skillnaderna är ganska tydliga. Partier som M, L och MP har betydligt starkare fäste i de större städerna, medan partier som C, S och V är starkare utanför städerna. S och V är starkare i de mest nordliga delarna av landet medan C i högre grad har sitt fäste i södra delarna av Norrland. KD har sitt starkaste fäste i södra delarna av landet, framförallt i Småland. SD har högre röstsiffror från Skåne, Blekinge samt Dalsland, Dalarna och delar av Värmland.
Så vad kännetecknar kommuner som tenderar att rösta på ett visst sätt. För att titta närmare på det har jag gjort en korrelationsanalys för valresultatet och en rad socio-ekonomiska variabler. Det är viktigt att komma ihåg att en korrelationsanalys inte visar på några orsakssamband utan enbart tittar på relationen mellan två variabler.
De resultat jag får är följande:
Moderaterna: Här är det högre befolkningstäthet, högre andel högutbildade, högre medianinkomst, högre andel förvärvsarbetande individer födda i ett land utanför Europa, man tog emot färre flyktingar per invånare 2015, barnen har ett högre genomsnittligt avgångsbetyg i årskurs 9, kommunalskatten är lägre, det är en högre andel som förvärvsarbetar, en mindre andel av befolkningen har en utbildning som är kortare än 9 år. De flesta av dessa korrelationer är relativt starka.
Centerpartiet: här är mönstret betydligt svagare än för moderaterna. Dock finns det några signifikanta resultat. Befolkningstätheten är lägre, det bor en lägre andel utrikesfödda i kommunen, det är en något högre andel som förvärvsarbetar och kommunalskatten är något högre.
Liberalerna: Mönstet i dessa kommuner är i princip detsamma som mönstret i de kommuner som i hög grad röstade på Moderaterna, men korrelationerna är i detta fall ofta ännu starkare.
Kristdemokraterna: precis som var fallet för Centerpartiet så är korrelationerna för Kristdemokraterna något svagare. Dock finns några signifikanta resultat. I dessa kommuner är det en något högre andel som förvärvsarbetar, en högre andel har en kortare utbildning än 9 år, en lägre andel av befolkningen är i åldern 18 till 25 år.
Socialdemokraterna: här är resultaten starkare igen och på många sätt en direkt motsats till det som kännetecknar M- och L-kommunerna. Här har man en lägre medianinkomst, en lägre andel högutbildade, fler med en kortare utbildning än 9 år, lägre befolkningstäthet, en lägre andel förvärvsarbetande, högre kommunalskatt, lägre genomsnittligt avgångsbetyg i årskurs 9 och man tog emot fler flyktingar per invånare år 2015.
Vänsterpartiet: här har man en högre kommunalskatt, lägre befolkningstäthet, lägre medianinkomst, en något högre andel 18-25-åringar och man tog emot fler flyktingar per invånare 2015. Överlag så påminner strukturerna om de man hittar i S-kommuner men relationerna för V är betydligt svagare.
Miljöpartiet: här är korrelationerna väldigt starka igen och strukturerna är i princip desamma som de vi hittar i kommuner som röstar på M och L. Här är dock en högre andel av befolkningen i ålderskategorin 18-25 år.
Sverigedemokraterna: strukturerna i dessa kommuner påminner mycket om de vi hittar i kommuner som röstar på S. Vi hittar dock här en något högre andel med kortare utbildning än 9 år, befolkningstätheten är inte riktigt lika låg, det är kommuner som ökat sin andel utrikesfödda de senaste tio åren, men där andelen förvärvsarbetande individer från länder utanför Europa är något lägre, det genomsnittliga avgångsbetyget i årskurs 9 är något lägre, man tar ut färre pappa-dagar i dessa kommuner, en relativt låg andel av befolkningen är i åldern 18-25 år och man tog emot fler flyktingar per invånare år 2015.
Man ska komma ihåg att denna analys belyser strukturerna i kommunerna och inte vad som karaktäriserar individer som röstat på ett speciellt parti. Det är alltså inte alls säkert att de individer som röstat på respektive parti direkt passar in på dessa beskrivningar.
Men vad analysen beskriver är att förutsättningarna i kommunerna i vårt land idag är väldigt olika, trots att vi alla samlas under ”paraplyet Sverige”, och att det med all sannolikhet även speglar våra politiska preferenser. Kopplingen mellan geografi och politiska valresultat har troligen aldrig varit mer belyst än efter valet av Trump och Brexit, och min gissning är att geografi kommer att stå i fokus i valen under en lång tid framåt.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
