Om stad och land – del 3

2019-02-11

Jag har i två bloggposter tittat på befolkningsutvecklingen i svenska kommuner och arbetsmarknadsregioner. Ett generellt mönster är att stora blir allt större och att små blir allt mindre, och att en bakomliggande förklaring är att unga (som är de som flyttar allra mest) tenderar att dras till större kommuner. I den här bloggposten tänkte jag beröra hur det påverkar medelåldern i våra svenska kommuner.


alt

Först och främst bör man säga att vi blir äldre i princip överallt. De två år som jag lutar mig mot i denna bloggpost (1998 och 2017, eftersom de är lättillgängliga från SCBs hemsida) var medelåldern 40,04 respektive 41,20 år. Medelåldern har alltså ökat med drygt ett år i hela riket. Men den har inte förändrats lika snabbt överallt. Låt oss börja med att se på medelåldern i svenska kommuner 1998, dvs. för ca 20 år sedan:

Medelålder 1998

Jag väljer att dela in kartan i fem grupper där varje grupp utgör 20 procent av kommunerna. De röda kommunerna är alltså de 20 procent av kommunerna som hade den högsta medelåldern 1998. De norra delarna av landet är överrepresenterade, men det finns röda inslag även i södra delarna av landet. De mörkgröna områdena utgör de 20 procent av kommunera som hade lägst medelålder 1998.

Låt oss nu behålla samma gruppindelningar (dvs. med samma gränsdragningar för varje färgindelning/grupp) men nu istället applicera det på dagens medelålder för att få en uppfattning om hur medelåldern förändrats på två decennier:

Medelålder 2017

1998 fanns var det alltså bara drygt 50 kommuner som hade en medelålder över 42,7 år. 2017 var det 176 kommuner. Det är mer än en tredubbling. Det är främst de regioner som attraherar den unga befolkningen som fortfarande är gröna på vår karta. De återfinns i storstadsregionerna, kring universitets- och högskoleorterna, men även Åre sticker ut. Åre är också en av de få mindre kommunerna på långt håll från en större stad som framgångsrikt lyckats attrahera en yngre befolkning.

En utmaning när medelåldern ökar är att det föds allt färre barn och att alltfler blir gamla. I nästa bloggpost tänkte jag därför titta på hur många som fötts respektive dött i svenska kommuner och hur detta har förändrats med tiden.

Charlotta Mellander

Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.