Black Friday – ett jippo med seriös baksida

Även om vi av miljö- och hållbarhetsskäl inte borde konsumera i den takt vi gör så fyller fortfarande konsumtionen en viktig funktion för regional utveckling vare sig vi vill det eller ej. Jag har i en rad bloggposter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.tidigare lyft den forskning som gjorts av Edward Glaeser, professor vid Harvard, som visar på hur platser för konsumtion lockar till sig fler invånare än platser för produktion (s.k. Consumer Cities). Lite kortfattat kan man säga att platser som erbjuder en varierad konsumtion uppfattas som attraktiva av väldigt många individer och är en (av flera) anledningar till att fler väljer att flytta till städer än tvärtom.

Men för att gå tillbaka till Black Friday och detaljhandeln så tänkte jag att vi kunde titta lite på hur det står till med detaljhandeln i svenska kommuner. Kartan nedan (baserad på siffror från SCB från 2016) så ser vi hur stor andel av de som jobbar i kommunerna som är anställda inom detaljhandeln (där medelvärdet för kommunerna är cirka 5 procent av arbetskraften):

I en liten mängd kommuner i Sverige är över 15 procent av de som yrkesarbetar anställda inom detaljhandeln. Vi hittar flera sådana exempel på kommuner som utgör platser för gränshande. I topp hittar vi Strömstad (25%), Eda (20%), Leksand (18%) och Haparanda (15%). Även Falkenberg, kommunen där Gekås/Ullared är beläget ligger på topp 5 listan med 13 procent. De kommuner som har lägst andel anställda inom detaljhandeln är Gnosjö (1,6%), Tranemo (2,1%), Perstorp (2,2%), Ydre (2,2%) samt Uppvidinge (2,3%).

Men andel anställda är bara en del av detaljhandelsbilden. En annan är variation i densamma. Från SCBs sida så har man en rad olika detaljhandelskategorier och jag har summerat hur många av dessa kategorier som finns representerade inom svenska kommuner. I genomsnitt har svenska kommuner 22 kategorier representerade. För landet som helhet ser kartan ut såhär:

Totalt finns 59 olika kategorier och det finns enbart en kommun i landet som har samtliga representerade och det är Stockholm. I Malmö och Göteborg finns 58 av kategorierna, medan Lund har 55 av dem. Helsingborg och Uppsala kommer därnäst med 53 av kategorierna representerade. På andra sidan av skalan hittar vi Sorsele som enbart har 2 av kategorierna representerade. Tre av kategorierna finns representerade i Ydre och Skinnskatteberg, medan fyra av kategorierna finns i Perstorp, Storfors, Gullspång, Vindeln, Ljusnarsberg samt Bräcke.

Innebär det då att platser med många kategorier också har en hög andel anställda inom detaljhandeln (och tvärtom)? Nej inte nödvändigtvis. Figuren nedan plottar det två mot varandra:

Det finns alltså ett fåtal ställen som har en hög specialisering med en hög andel anställda inom detaljhandeln och det är framför allt gränshandelsplatserna samt Falkenberg (Ullared). Däremot har dessa platser inte någon högre variation av detaljhandel. Haparanda och Leksand ligger runt medelvärdet bland svenska kommuner, medan Eda, Strömstad och Falkenberg ligger en bit över medelvärdet. Däremot ligger de fortfarande långt efter de kommuner som har högst variation, vilket främst är våra stora kommuner. Här ligger dock andelen anställda inom detaljhandeln runt medelvärdet och har alltså inte en högre specialisering inom sektorn. Om man utgår från ett ”Consumer city” perspektiv à la Edward Glaeser så är de platser som är mest utsatta längst ner till vänster i figuren.  I dagsläget kan dock även dessa kommuner komma att ”fira” lite Black Friday i takt med att en allt större andel av handeln sker på nätet.