Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.
Ska stad-land frågan avgöra valet i höst?
Så började jag en bloggpost som jag skrev för ett tag sedan. Bakgrunden var att jag vid ett par tillfällen hade gjort valanalyser 
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.tillsammans med min kollega Richard Florida där vi tittat på hur olika regioner röstat i det amerikanska presidentvalet. I dessa tittade vi på en rad faktorer som religion, yrkesstrukturer, inkomstnivåer och mycket annat. Men en faktor som ständigt visade starka samband med valresulten var befolkningstäthet – något som egentligen inte lyfts i någon speciell utsträckning som en viktig faktor i Sverige. I USA uppmärksammade flera vikten av befolkningstäthet. Dave Troy Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. presenterade följande graf på sin blogg i samband med presidentvalet 2012 mellan Obama och Romney:
och visade på hur 98 procent av de counties som är mest tätbefolkade röstade på Obama och 98 procent av de counties som är minst tätbefolkade röstade på Romney.
Jed Kolko Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har också visat hur sambandet mellan regionens storlek och täthet i ökande grad kunnat relateras till utgången i det senaste amerikanska presidentvalet:
där Trump fick en högre andel röster i mindre befolkningstäta regioner med mindre befolkning än vad Romney fick i valet 2012 (och där Clinton fick en allt större andel av rösterna från större tätare städer än vad Obama fick).
Befolkningstäthet var även en av de faktorer som vi utvärderade när vi gjorde en valanalys i det svenska valet 2014 åt Fokus Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I slutet av denna analys skrev vi:
”Det är intressant att se hur utbildning, yrkesstrukturer, inkomstnivåer och en faktor som arbetslöshet går som en skiljelinje mellan partierna. Men den faktor som är i särklass starkast relaterad till hur rösterna fördelats är befolkningstätheten, dvs. huruvida det är en urban region eller inte. Och kanske är det inte så konstigt, då större städer idag står inför helt andra utmaningar än gles- och landsbygd. Detta är en fråga som inte behandlades i någon större utsträckning under valdebatten, men som har ett stort inflytande på samtliga övriga frågor som skola, omsorg, företagande, arbetslöshet osv.
Klart är att den rödgröna sidan, liksom sverigedemokraterna, i väsentligt mycket högre grad hittat sitt stöd utanför de urbana regionerna, medan främst moderaterna, folkpartiet och miljöpartiet (men även feministiskt initiativ som inte tog sig hela vägen in i riksdagen) i högst grad hittat sitt stöd i städerna.
Vår gissning är att denna tudelning kommer att förstärkas med tiden och med all sannolikhet kommer att spela en större roll i framtidens val.”
Och kanske är det inte så konstigt. Urbana och rurala regioner står inför helt olika utmaningar. Denna tudelning av Sverige har fått följder både ekonomiskt och socialt. Det tycks även ha lett till en politisk tudelning. Kanske den som avgör valet i september?
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
