Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.
Så här koncentrerad är befolkningen till Stockholm
En återkommande diskussion i debatten om stad kontra land är att många verksamheter – inte minst offentliga sådana – är koncentrerade till Stockholm. Detta är naturligtvis en helt korrekt iaktagelse för Stockholm är hem för många verksamheter. Men Stockholm är också hem till många människor vilket skapar fördelar för ekonomiska aktiviteter. Dels så finns det många olika typer av kompetenser, dels så finns det en stark marknad som kan köpa varor och tjänster och dels så minskar det fysiska avståndet till andra aktörer som man kan interagera med. Dessa är bara några av de fördelar som gör att så många verksamheter väljer att lägga sina aktiviteter på denna geografiska marknad.
För att få en känsla för hur koncentrerad den svenska befolkningen faktiskt är till denna kommun har jag för skoj skull låtit summera befolkningen i de befolkningsmässigt minsta kommunerna i landet så att de gemensamt kommer upp till samma befolkning som Stockholms kommun. Resultatet syns i kartan nedan:
Stockholms kommun utgörs alltså av den lilla röda pricken på kartan. Antalet människor som bor på denna yta är densamma som befolkningen i samtliga gula kommuner på kartan. Stockholms kommun var hem till drygt 935 000 individer (siffror från 2016 från SCB). Ungefär motsvarande summa individer bor i följande kommuner tillsammans:
Aneby |
Arjeplog |
Arvidsjaur |
Askersund |
Bengtsfors |
Berg |
Bjurholm |
Bollebygd |
Borgholm |
Boxholm |
Bromölla |
Bräcke |
Dals-Ed |
Degerfors |
Dorotea |
Eda |
Emmaboda |
Essunga |
Filipstad |
Forshaga |
Färgelanda |
Gagnef |
Gnesta |
Gnosjö |
Grums |
Grästorp |
Gullspång |
Habo |
Hagfors |
Haparanda |
Herrljunga |
Hjo |
Hofors |
Hylte |
Hällefors |
Härjedalen |
Högsby |
Jokkmokk |
Karlsborg |
Kil |
Kinda |
Kungsör |
Laxå |
Lekeberg |
Lessebo |
Ljusnarsberg |
Lycksele |
Malung |
Malå |
Markaryd |
Mellerud |
Mullsjö |
Munkedal |
Munkfors |
Nora |
Norberg |
Nordanstig |
Nordmaling |
Norsjö |
Nykvarn |
Ockelbo |
Orsa |
Ovanåker |
Oxelösund |
Pajala |
Perstorp |
Ragunda |
Robertsfors |
Rättvik |
Skinnskatteberg |
Smedjebacken |
Sorsele |
Sotenäs |
Storfors |
Storuman |
Strömsund |
Surahammar |
Svenljunga |
Säter |
Sävsjö |
Tanum |
Tibro |
Tingsryd |
Torsby |
Torsås |
Tranemo |
Trosa |
Töreboda |
Uppvidinge |
Vadstena |
Valdemarsvik |
Vansbro |
Vaxholm |
Vilhelmina |
Vindeln |
Vingåker |
Vårgårda |
Vännäs |
Ydre |
Ånge |
Åre |
Årjäng |
Åsele |
Åtvidaberg |
Älvdalen |
Älvkarleby |
Älvsbyn |
Öckerö |
Ödeshög |
Örkelljunga |
Överkalix |
Övertorneå |
Men att Stockholm står i fokus i många sammanhang och att kommunen är attraktiv för många typer av verksamheter är långt ifrån en effekt av att vi talar gott om platsen. Snarare är det en effekt av att många människor med inkomster på en begränsad yta är eftertraktat att ligga nära om man har en ekonomisk verksamhet av något slag. Utan denna förståelse blir det svårt att diskutera utvecklingsskillnader mellan stad och land. Vi får alltså slå ihop befolkningen i över 100 av landets minsta kommuner för att komma upp i samma befolkningsmängd som vi hittar i Stockholms kommun. Att ha en sådan befolkningsmängd kommer med en rad fördelar ekonomiskt. Men det kommer också med nackdelar i form av segregation, dyrt boende och skev inkomstfördelning.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.