Om Sveriges mest sårbara kommuner

2016-12-09

I veckan som gick presenterade Tillväxtverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.en lista över landets mest sårbara kommuner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Arbetet görs tillsammans med Svenskt näringsliv och kartlägger en rad olika faktorer som påverkar sårbarheten: (1) Beroendet av ett enskilt företag, (2) andelen av befolkningen som pendlar och andelen i arbete, samt (3) företagandet, som fångas av det lokala företagsklimatet och företagandets omfattning. Studien tar även med faktorer som vikande skatteunderlag (vilket är en effekt av att människor flyttar från platsen), ökande arbetslöshet, samt hur stor andel av befolkningen som är i arbetsför ålder. Resultatet visas i denna karta (som jag hämtat från Dagens Nyheter:

https://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:GNU_Free_Documentation_License,_version_1.2

24 kommuner ses som genuint sårbara:

Fagersta
Bengtsfors
Ljusnarsberg
Markaryd
Hagfors
Överkalix
Ludvika
Dals-Ed
Vansbro
Grums
Olofström
Laxå
Filipstad
Dorotea
Oskarshamn
Karlsborg
Kungsör
Vindeln
Gällivare
Hällefors
Lysekil
Lindesberg
Bräcke
Emmaboda

Det räcker med en snabb titt på listan för att inse att de allra flesta (om inte alla) av dessa kommuner är mindre platser som ligger långt bort från en större ekonomisk motor. Framförallt är detta kommuner som under lång tid tappat sin befolkning eftersom fler har valt att flytta ifrån kommunen än som valt att flytta dit.

Långvarig negativ nettomigration får negativa konsekvenser. Inte bara minskar befolkningsunderlaget vilket påverkar efterfrågan på en rad tjänster som gör platsen trevligare så som utbud på kaféer, restauranger, affärer att handla i och andra former av upplevelser. Negativ nettomigration påverkar också kraften i arbetsmarknaden. När de unga flyttar (för det är oftast just den yngre generationen som försvinner) så förnyas inte kunskapen på arbetsmarknaden i samma hastighet vilket i sin tur gör det mindre attraktivt att lägga sin verksamhet eller kanske sitt nystartade företag på just den här platsen. Detta gäller framförallt företag som i hög grad är beroende av kunskap i sin produktion. Men dessa platser har ofta även drabbats negativt av globaliseringen. Inte sällan är de i hög grad beroende av tillverkningsindustri, vilket är den del av den ekonomiska sektorn som drabbats dubbelt – dels genom konkurrens från låglöneländer, dels genom att många av jobben i denna sektor har rationaliserats bort genom ny teknik.

Och resultatet blir just detta vi ser i Tillväxtverkets studie. I takt med att platserna minskar i storlek så blir de också alltmer sårbara. Och ska sanningen fram så gäller detta väsentligt många fler kommuner än de som listas som genuint sårbara på denna lista. Dessutom finns det lite som pekar på att den kommer att bli kortare i framtiden. Detta är ett reellt hot mot utvecklingen på många platser i vårt land och om vi inte får ordentliga strategier för att hantera den här utvecklingen kommer Sverige snart vara ett väsentligt mycket mer delat land än det vi redan upplever idag.

Bild Jan Anali. (Creative Commons).