Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.
Stockholm är hem för 35 procent av alla högutbildade
Att vara en stark arbetsmarknadsregion har många fördelar. Fler företag tycker det är fördelaktigt att lägga sin verksamhet här, de individer som jobbar i regionen tjänar oftast bättre och regionen klarar ofta externa chocker bättre, dvs. det är mindre sannolikt att man inte kan hitta ett jobb i en stark arbetsmarknadsregion – även i sämre tider.
Förra gången tittade jag på hur stor andel av befolkningen som bodde i respektive arbetsmarknadsregion i Sverige. Nu gör vi om samma övning men tittar istället på hur stor andel av de högutbildade som har läst minst tre år på universitet som bor i respektive region. Precis som förra gången så visar d de kartor som följer nedan den aggregerade befolkningen på arbetsmarknadsnivå vilket innebär att det råder en variation inom varje region. Men återigen väljer jag ändå att göra på detta för att visa kunskapspotentialen inom arbetsmarknadsregion som de ligger inom (jag är också medveten om att det finns en rad sätt att definiera arbetsmarknadsregioner, men jag väljer en indelning med 81 sådana).
Kartan nedan visar på hur stor del av Sveriges högutbildade som bor i respektive arbetsmarknadsregion år 2015:
35,2 procent av alla högutbildade i Sverige bodde inom Stockholms arbetsmarknadsregion (där även pendlingsbara Uppsala räknas in), följt av Göteborg med 13,3 procent av landets högutbildade och Malmö med 12,4 (här räknas även Lund in). Sammantaget är alltså dessa tre arbetsmarknadsregioner hem för över 60 procent, väsentligt fler än hälften, av landets högutbildade.
Samtidigt är det självfallet så att en plats där det bor fler individer också kommer att ha fler högutbildade. Låt oss därför titta på i vilken grad de högutbildade är över- eller underrepresenterade i regionen givet storleken. Vi tar helt enkelt andelen av landets högutbildade som finns i arbetsmarknadsregionen och dividerar med andelen av landets befolkning som bor i arbetsmarknadsregionen. Ett värde över 1 innebär en överrepresentation, ett värde under 1 innebär en underrepresentation. Kartan nedan visar på resultatet:
Notera att det enbart är i de mörkgröna arbetsmarknadsregionerna som har en överrepresentation av högutbildade. Allra högst sådan har Stockholm där det finns 31,6 procent fler högutbildade än förväntat givet befolkningsstorleken. På andra plats hittar vi Umeås arbetsmarknadsregion, som har en nästan lika hög överrepresentation (31.3 procent). Göteborgs överrepresentation är 15,9 procent, och Malmös 8,3 procent. Samtliga övriga har en underrepresentation av högutbildade – dvs. en lägre andel högutbildade än befolkning av totalen i Sverige.
Jag vill åter igen påminna om att det råder stora skillnader inom samtliga arbetsmarknadsregioner, men kartor som dessa visar ändå på arbetsmarknadspotentialen för de kommuner som ligger inom pendlingsavstånd till dessa kunskapskluster.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
