Guldspaden – gräver män bättre än kvinnor?

2015-03-02

mångfald

Jag har tittat närmare på kvinnor och mäns lönestrukturer de senaste veckorna och sett hur män generellt sett har tillgång till väsentligt mycket mer löneinkomster och därmed också har en större makt över löneresurserna i samhället. Jag har varit noga med att poängtera att detta inte nödvändigtvis rör sig om någon form av diskriminering utan lika väl kan vara en effekt av att kvinnor väljer att utbilda sig till yrken som ger lägre lön, i högre grad arbetar inom offentlig sektor och dessutom i högre grad stannar hemma med barn.

Frågan är ändå viktig och bör belysas, eftersom det är när vi förstår effekterna av val som som vi kan förändra strukturer. Jag har också tidigare i en utredning för Jordbruksverket tittat på sannolikheten att få ett stöd beviljat och sett hur, även efter det att vi kontrollerat statistiskt för typ av stöd och belopp, kvinnor har en lägre sannolikhet för att få ansökan beviljad. Jag har undersökt lönestrukturer i USA och sett hur kvinnor tjänar mindre än män i samtliga yrken även efter det att vi har kontrollerat för antal arbetade timmar, utbildning, erfarenhet och barnledighet.

Frågan är viktig för om det är så att kvinnor gör andra val än män så bör unga kvinnor upplysas om effekterna av deras val i unga år. Och är det så att kvinnor som gör samma val som män ändå tjänar mindre så bör det också belysas. Återigen behöver det inte vara så att kvinnor diskriminerats utan det kan till exempel bero på att kvinnor är sämre på att berätta om vilket värde de skapar för arbetsgivaren och därför prioriteras ned vid löneförhandlingar.

Men mot bakgrund av detta tyckte jag det var intressant att gräva lite mer i den data Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.som Jens Finnäs Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. publicerade via twitter, speciellt eftersom nästa Gräv går av stapeln här i Jönköping den 20-21 mars. Statistiken innehöll information om alla reportrar som har nominerats till den svenska journalistikens kanske finaste pris mellan åren 2005-2014: Guldspaden. Priset ges till ”de journalister – verksamma i svenska medier – som genom engagerad och kunnig journalistik avslöjat eller skildrat väsentliga förhållanden som allmänheten förut inte kände till. Undersökningen skall vara ett originalarbete, självständigt genomförd.” Den data som presenterades innehåller namn på nominerade och även på de som vunnit. Baserat på den information gjorde jag en beräkning över hur många kvinnor respektive män som hade nominerats respektive vunnit. För att kunna göra en ordentlig jämförelse behöver vi självfallet känna till att 55 procent av de som arbetar som journalister i Sverige är kvinnor och 45 procent är män. Det innebär att kvinnor faktiskt är i majoritet i denna yrkeskategori.

Så låt oss då ta en titt på hur fördelningen av nomineringar och vinster har sett ut mellan 2005-2014:

Av det totala antalet nomineringar är ungefär en tredjedel kvinnor (110 jämfört med 205) och bland vinnarna är knappt 40 procent kvinnor (53 jämfört med 136). I denna tabell ingår några hedersomnämnande som gått till sex stycken Flashback-alias och som jag därför kategoriserar som ”Annat”. Men låt oss sedan bryta ner den här tabellen och titta närmare på några av de tyngre kategorierna för nationell media av olika slag:

I kategorin Riks-TV så är enbart 9 av 49 nominerade kvinnor och 25 procent av vinnarna är kvinnor. Det tycks helt enkelt som att kvinnor gräver lite mindre effektivt än män då det gäller riks-TV.

Faktum är att detta även tycks gälla de stora tidningarna i Sverige. Här har enbart knappt 10 procent av vinnarna varit kvinnor (2 av 22), medan en något högre andel kvinnor har varit nominerade (36 procent eller 16 av 44).

Inom Riksradio tycks har fler kvinnor än män fått hedersomnämnande (2 av 3), men bara 43 procent har blivit nominerade och 31 procent har vunnit en guldspade.

Även inom kategorierna Bok och Lokalradio har en högre andel män än kvinnor både nominerats och vunnit pris. Inom kategorin webb har 30 procent av de som vunnit varit kvinnor (även om fler kvinnor än män nominerats). De enda undantagen är i princip inom kategorin Tidskrift (där fler kvinnor än män vunnit även om fler män nominerats) liksom kategorin Liten tidning där 8 av 15 som vunnit varit kvinnor (dvs. 53 procent) även om 68 procent av de som nominerats varit män.

Nu kan det faktiskt vara så att trots att det finns fler kvinnliga journalister än manliga så kan fler av de manliga journalisterna ägna sig åt den här typen av journalistik som belönas med Guldspadar. Det kan också vara så att männen faktiskt gräver bättre än kvinnor. Men det kan också vara så att männens arbete i högre grad uppmärksammas. Oavsett orsak så tycks männen ha gjort sig mer förtjänta av Guldspaden än kvinnor under det senaste decenniet och varför så är fallet vet bara Föreningen Grävande Journalister Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..