Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.
Här är inkomstskillnaderna som störst – del 3
Att inkomsterna har ökat i olika takt i olika kommuner är tydligt. Framförallt är det Stockholmskommunerna som ökat snabbast, men även en rad kommuner i Norrland har sett en snabb ökning. Inkomster spelar roll då de utgör ett viktigt underlag för skatter, men de är också viktiga för den regionala tjänsteekonomin. För den enskilda individen är det dock viktigt att man får vara med och ta del av inkomsterna och inkomstfördelningen har blivit en het fråga i valet.
Från att ha tittat på de genomsnittliga löneökningarna i två veckor skall vi därför ägna ytterligare två veckor åt att titta på hur inkomstfördelningen ser ut i svenska kommuner samt hur den har förändrats över tiden. Ett klassiskt mått för att studera inkomstfördelning är en så kallad Gini-koefficient Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Ett annat sätt är att beräkna ett så kallat Theil-index Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Ett något enklare sätt är att jämföra medelinkomsten med medianinkomsten i en kommun. Medelinkomsten är alltså de totala inkomsterna delat med invånarna (i denna bloggpost tittar vi enbart på individer över 20 år, alltså i arbetsför ålder). Medianinkomsten är det ”mittersta lönevärdet” i den utvalda gruppen. Bilden nedan (lånad från: http://mymedanatomy.tumblr.com/page/4) illustrerar detta:
Om inkomsterna är normalfördelade så är median och medelvärdet ungefär detsamma (bilden till vänster) och detta innebär att den större delen av befolkningen har en inkomst som ligger ungefär ”i mitten”.
Om medelvärdet är lägre än medianvärdet så innebär det att relativt fler tjänar sämre än de som tjänar bra (bilden i mitten). Och om medelvärdet är högre än medianen så innebär det att det finns relativt fler som tjänar bra jämfört med de som tjänar dåligt i kommunen (bilden till höger).
I Sverige är skillnaden mellan medel- och medianlön 23 000 kronor (2012 års värde), där medelvärdet är högre än medianen. Men skillnaderna mellan kommunerna är stora. Kartan nedan, gjord av doktorand Özge Öner, visar kommunerna där skillnaderna mellan median- och medelinkomsterna är som störst:
Allra störst skillnad mellan median- och medelinkomst är det i Danderyds kommun. Här skiljer det över 150 000 kronor mellan medelinkomsten och medianinkomsten. Även Lidingö har en skillnad på över 100 000. Täby, Nacka, Sollentuna, Vaxholm och Lomma ligger alla på en skillnad om över 50 000 kronor, följt av Vellinge, Ekerö och Stockholm. Stockholmskommunerna dominerar i hög grad listan över kommunerna med störst skillnad, men även Malmökommuner finns representerade. Den Göteborgskommun som ligger högst upp på listan är Kungsbacka och återfinns på plats 12.
Bland de kommuner där skillnaderna mellan median- och medelinkomsten är som lägst hittar vi Gislaved, Ovanåker, Årjäng och Vaggeryd – alla med en skillnad om mindre än 5 000. Även Mullsjö, Sävsjö, Gnosjö, Tranemo, Götene och Vårgårda har relativt normalfördelade inkomster.
Om vi gör en korrelationsanalys av skillnaden mellan medel- och medianinkomst och andra socio-ekonomiska strukturer så ser vi att skillnaden tenderar att vara högre i större kommuner där vi finner en högre andel högutbildade och högre andel kunskapsarbetare och framförallt individer med högre inkomster i genomsnitt. Dessa platser har också väsentligt mycket högre husprisnivåer och färre arbetslösa. Med tanke på de relativt sett högre genomsnittliga inkomsterna och med högre boendekostnader blir det här svårare att klara sig på en lägre lönenivå än om man befinner i sig i en kommun där lönerna är mer normalfördelade.
De kommuner som har störst gap mellan medelinkomsten och medianinkomsten röstar i högre grad på Moderaterna och Folkpartiet och i mindre grad på Socialdemokraterna. Det är viktigt att komma ihåg att en korrelationsanalys aldrig visar vad som påverkar vad. Detta resultat visar alltså inte nödvändigtvis att Alliansstyrda kommuner har en politik som leder till ett större gap mellan median- och medelinkomst. Det kan lika gärna vara så att individer som bor i kommuner med dessa strukturer i högre grad röstar på Allianspartierna.
I nästa vecka skall vi se var skillnaderna mellan medel- och medianinkomsten har ökat mest över det senaste decenniet.
Vill du veta hur din kommun ligger till? Kontakta Emil Danielsson på emil.danielsson@jibs.hj.se
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.