Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.
De ungas flykt till staden
Förnyelsen på arbetsmarknaden och den åldrande befolkningen är en framtida utmaning. En allt större andel äldre skall försörjas av en allt mindre andel unga. I förra veckan tittade vi på antalet 18-åringar i relation till antalet 65-åringar, som ett slags mått på förnyelsepotentialen på den regionala arbetsmarknaden. MEN, nu är det ju så att en stor andel unga väljer att flytta hemifrån till en annan ort och därmed inte kommer att stå till regionens förfogande utan snarare går in på arbetsmarknaden någon annanstans.
Väldigt ofta när jag är ute och föreläser får jag höra: ”Ja, ja, de unga flyttar iväg för att utbilda sig, men sedan kommer de tillbaka igen”. Så låt oss titta på hur det egentligen ligger till. Med hjälp av data från SCB har plockade jag fram siffror på antalet 18-åringar per kommun år 2005. Sju år senare skulle denna kohort alltså fylla 25 år. Därför jämför vi med hur många 25-åringar som finns i samma kommun sju år senare. Siffrorna är ganska skrämmande. Endast i 40 av 290 kommuner finns det lika många eller fler (markerade med rött i kartan nedan). Med andra ord tappade 250 kommuner individer i denna kohort under de sju åren. Givetvis kan det vara så att vissa flyttade ut och andra flyttade in, men faktum är att i 86 procent av svenska kommuner var det färre kvar i denna kohort år 2012. Kartan nedan (som vanligt gjord av doktorand Özge Öner), visar mönstret för svenska kommuner:
Den kommun som såg störst ökning av denna kohort är Solna, som sju år senare har haft en ökning om mer än 200 procent. Även Sundbyberg, Lund, Göteborg och Stockholm har över eller nära på 100 procent fler i denna kohort. Malmö och Uppsala ligger inte långt efter med 89 respektive 85 procent fler. Umeå, Linköping och Växjö är också bland de tio kommuner som ökat mest. I botten finner vi Valdemarsvik, Malå, Bräcke och Gullspång, som alla hade färre än 60 procent kvar i denna kohort. Men även Nordmaling, Vellinge, Torsås, Hammarö, Flen och Högsby hade tappat mer än hälften.
Och korrelerar vi den procentuella förändringen med andra socio-ekonomiska strukturer ser vi att platserna som ökade har signifikant mycket högre inkomster, högre andel högutbildade och kreativa kunskapsjobb, fler invånare och högre befolkningsdensitet och dessa platser hade inte ökat sin kommunalskatt lika mycket under den här perioden.
Sverige håller på att delas. Det finns unga delar som går väldigt bra, men en allt större del av Sverige halkar efter. En mycket stor del av kommunerna minskar i befolkning och då framförallt en yngre befolkning.Det kommer att behövas nya strategier för hur dessa kommuner skall klara sig på sikt, för med all sannolikhet har vi bara sett början ännu.
Vill du veta hur din kommun ligger till? Kontakta Emil Danielsson på emil.danielsson@jibs.hj.se
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
