En ny studie utförd vid Jönköping International Business School (JIBS) vid Jönköping University (JU), visar att den svenska covid-19-strategin, som fokuserade på att skydda riskgrupper, samtidigt fick oavsiktliga konsekvenser för personer i dessa riskgrupper.

I studien som finansierats av Kamprad-stiftelsen, har Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid JIBS, och Jonna Rickardsson, postdoktor i nationalekonomi vid JIBS undersökt skillnaderna i upplevd hälsostatus bland personer i åldrarna 69–70 (och 68–71) i Sverige – både året före pandemin (2019) och under pandemins första år (2020).

70-plussare upplevde att de hade en sämre hälsostatus

Året före pandemin var det ingen större skillnad i hur 69- och 70-åringar rankade sin hälsostatus, vilket är som väntat eftersom det bara skiljer ett år mellan grupperna. Man kunde inte skilja den ena gruppen från den andra. Under 2020, det vill säga under pandemins första år, rankade 70-åringarna plötsligt sin hälsostatus signifikant mycket lägre än vad 69-åringarna gjorde.

– Vår teori är att det kan ha berott på att man som 70-plussare hela tiden fick höra att man ingick i en sårbar grupp. Om man ingick i gruppen 70-plussare kanske man kände sig mer sårbar än om man var 69 år och inte ingick i den så kallade riskgruppen, säger Charlotta Mellander.

Under de tidiga stadierna av covid-19-pandemin fokuserade Folkhälsomyndigheten sina rekommendationer på personer som var 70 år och äldre, eftersom de ansågs vara i riskzonen för allvarlig sjukdom. De uppmanades framför allt att minimera sociala kontakter.

Trots att forskning har betonat ålder som en framträdande riskfaktor för allvarliga covid-19 utfall, har mindre uppmärksamhet ägnats åt hur det påverkar individers hälsouppfattning att klassificeras som en högriskgrupp. Intressant är att 69-åringarnas uppfattning inte förändrades nämnvärt mellan de båda åren, medan 70-åringarna ansåg att de hade en sämre hälsostatus.

– Kanske gjorde fokuset på 70-plussare att de som var 69 kände att budskapet inte berörde dem – även om de bara var ett år yngre, säger Charlotta Mellander.

Viktigt hur myndigheter kommunicerar kring hälsa

Studiens resultat visar att folkhälsostrategier kan ha oavsiktliga konsekvenser.

Forskningsstudien syftar inte till att utvärdera om det var en bra eller dålig strategi som Sverige hade under pandemin. Snarare vill forskarna visa att den svenska covid-19- strategin kan ha påverkat hur äldre människor uppfattade sin egen hälsa och att många äldre kanske upplevde sin hälsa som sämre än vad den egentligen var.

– Hur man kommunicerar kring hälsa tycks ha stor betydelse. Får man höra att man är sårbar kanske man också upplever sig själv som mer sårbar. Därför är det viktigt att vara medveten om att kommunikation kring hälsa kan få olika effekter beroende på hur budskapet paketeras, säger Charlotta Mellander.

Länk till studien i sin helhet. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.