Hållbar kommunikation

På Jönköping University är medie- och kommunikationsforskningen profilerad mot hållbar kommunikation. En av anledningarna till detta är att kommunikation ofta är väldigt osynlig i de olika hållbarhetsdokumenten.

Hållbarhet är ett ord som hörs nästan överallt nuförtiden och det är lätt att tro att det enbart handlar om miljöfrågor. Men hållbarhet är så mycket mer än så, vilket de så kallade globala målen för hållbar utveckling, en del av FN:s Agenda 2030, visar. Förutom miljö handlar det även om ekonomisk och social hållbarhet (till exempel om fred, hälsa, jämställdhet och mycket mer). Det är de tre dimensionerna av hållbarhet.

- Hållbarhet har ju flera dimensioner, inte minst social och ekonomisk hållbarhet. Fattigdom kommer till exempel ofta ur miljöproblem, som att det exempelvis inte finns rent vatten. Och fattigdom ger sociala problem och skapar flytkingströmmar bland annat, säger Ulrika Olausson, professor i Medie- och kommunikationsvetenskap på Högskolan för lärande och kommunikation.

Kommunikation ofta osynligt

Tittar man på alla de olika dokumenten, allt från Brundtlandrapporten från 1987 till Agenda 2030, som ligger till grund för hela hållbarhetstanken så är kommunikation väldigt osynligt. Kommunikation som fenomen tas ofta för givet och ingenting som uttryckligen hanteras. Detta är en av anledningarna till att medie- och kommunikationsforskningen vid Jönköping University är profilerad mot hållbar kommunikation, eller Sustainable Communication som det heter på engelska.

- Ingenting fungerar utan kommunikation. Kommunikation är något av det svåraste man kan hålla på med så därför tänkte vi att vi borde ta tag i det här. Utveckla det teoretiskt, metodologiskt och empiriskt, men även att få in det i våra utbildningar, säger Ulrika Olausson.

Forskningens målsättning är att utveckla kunskap om hur kommunikation i olika sammanhang, alltifrån journalistik till i organisationer och i politik, kan bidra till hur de 17 globala målen uppnås.

- Tidigare så handlade forskningsprogrammet om hållbar journalistik, sustainable journalism, men det har nu ett bredare perspektiv inom sustainable communication säger Peter Berglez, forskningsmiljöledare professor vid Högskolan för lärande och kommunikation

Miljödiskussioner i sociala medier

Ett högaktuellt område som Ulrika Olausson tittar på är hur man diskuterar miljöfrågor i sociala medier.

- Sociala medier är en fantastisk möjlighet för oss forskare att faktiskt se hur människor resonerar och vilka argument de använder för olika förhållningssätt, säger Ulrika Olausson.

Sociala medier har gett människor en möjlighet att diskutera på ett helt annat sätt än vad man har kunnat göra tidigare, både med folk man känner och med folk man inte känner.

- På gott och ont. Men det är en arena som inte har funnits tidigare, där man kan föra fram sina åsikter, så det tittar jag på nu. Hur man diskuterar miljöfrågor och hur man förhåller sig till vetenskap, säger Ulrika Olausson.

Vetenskap och fakta är viktigt

Vetenskap och fakta är viktigt när det gäller hållbarhet. Det pratas mycket om att vi lever i ett “post truth society” med mycket faktaresistens och där känslor trumfar vetenskap, men det visar sig att fakta och vetenskap fortfarande har en stark ställning i diskussioner.

- Det har blivit ett slagträ i debatter att anklaga varandra för att sakna kunskap eller att inte ha fakta. Så fakta och vetenskap har fortfarande ganska hög status. Sen kan dock vetenskapen användas på ett felaktigt sätt. Man avvisar inte vetenskap men den används på ett väldigt pragmatiskt sätt från alla sidor för att stödja de egna argumenten. Det tycker jag inte är samma sak som post truth eller faktaresisten utan det är något annat, säger Ulrika Olausson.

Driver även utbildningar

Forskningsmiljön driver en forskarutbildningskurs på engelska inom hållbar kommunikation. Kursen ges helt på distans med forskarstudenter från hela världen. Från och med hösten 2019 bedrivs även ett engelskspråkigt masterprogram på plats i Jönköping, med främst internationella studenter.