Fakta

Samarbetspartners:

Karolinska Institutet, Luleås Tekniska Universitet.

Projekttid: 2021-2028

Forskare:

Sofi Fristedt, ansvarig forskare vid JU

Elisabeth Rydwik, projektägare vid KI

Maria Ranner, ansvarig forskare vid Lunds Tekniska Universitet

Marie Ernsth Bravell, medforskare

Anette Johansson, medforskare

Finansiär: Familjen Kamprads Stiftelse och FORTE.

 

Re@Home är ett projekt om hemrehabilitering och dessa insatser kan och bör anpassas till äldre personers behov för att främja delaktighet och välbefinnande.

Motiv till studien

Hemrehabilitering for äldre personer ar implementerat både nationellt och internationellt, men det finns lite forskning om dess innehall och effektivitet. Det ar heller inte kant i vilken utsträckning insatserna ar baserade på evidens eller hur hemrehabiliteringsenheter samarbetar med berörda socialtjänst- och hälso- och sjukvårdsverksamheter. Det övergripande syftet ar att undersöka i vilken grad hemrehabilitering är baserat på evidens, dess effekt på de äldre personernas välbefinnande och deltagande i dagliga aktiviteter, vårdkonsumtion, och nöjdhet med hemrehabiliteringen samt vilken samverkan som sker med socialtjänst och hälso- och sjukvård. Studien är upplagd utifrån metoden realistisk utvärdering dar man tar fram en programteori som ligger till grund for utvärdering. Viktiga beståndsdelar i metoden är att identifiera kontext, mekanismer och utfall av processen. Projektet genomförs i Jönköping, Luleå och Stockholm som reflekterar olika delar av landet i relation till storlek och olika vårdorganisationer.

Material och metod

I fas 1 kommer programteorin tas fram genom systematiska sökningar av vetenskapliga litteratur, rapporter och vårdprogram. Data kommer att sammanställas och analyseras vid fyra workshops. I fas 2 kommer faktorer som kontext och mekanismer att undersökas genom observationer av interaktion mellan personal och äldre personer, journalgranskning samt genom intervjuer och fokusgrupper. Äldre personer kommer att rekryteras nar de skrivs in på en hemrehabiliteringsenhet. I fas 3 ska effekten utvärderas med journalgranskning, vårdkonsumtionsdata, enkäter och intervjuer och analyseras i relation till programteorin.

I fas 4 ska en övergripande analys av vad, för vem och under vilka omständigheter som hemrehabilitering leder till en förändring genomföras, med data från alla tre faser med kvantitativa och kvalitativa metoder. Baserat på resultaten kommer programmet att revideras. I fas 5 ska det reviderade programmet utvärderas i en studie där olika verksamheter lottas till interventionsgrupp eller kontrollgrupp. Programmet som ska utvärderas i relation till nuvarande praxis kan ge möjlighet till kunskap om rätt stöd vid rätt tidpunkt för många människor i behov av hemrehabilitering, i syfte att förbättra deras hälsa och livskvalitet.

Vetenskapliga publikationer

Johansson, A., Torgé, C., Baudin, K., Fristedt, S., Rydwik, E., & Ernsth-Bravell, E. (2025): Older adults’ experiences of team-based home rehabilitation – a qualitative scoping review, Disability and Rehabilitation, DOI: 10.1080/09638288.2025.249958

Kontaktperson

Agenda 2030-mål