Disputation om relationen mellan säkerhet och lärande i försvaret

Martin Schüler, lärare vid Försvarshögskolan och doktorand vid Högskolan Väst, lägger fram sin avhandling 30 september.

Martin Schüler är verksam som militär lärare vid Försvarshögskolan och disputerar inom området arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst. Den 30 september lägger han fram sin avhandling “Säkerhetsklimat i en militär organisation" Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Avhandlingens syfte är att utveckla ett verktyg för att undersöka säkerhetsklimat i en miltär organisation samt att undersöka relationen mellan säkerhet och lärande i det militära arbetet.

Tid: 13.15—15.15

Plats: Högskolan Väst eller Zoom: https://hv-se.zoom.us/j/8763054612

Nedan kan du läsa en intervju med Martin Schüler,från 2020.

Hur ska du kunna tillämpa ett systematiskt arbetsmiljöarbete när du är i strid?

Martin Schüler är doktorand på Försvarshögskolan och är även kopplad till forskningsmiljön LINA på Högskolan Väst. Med sin forskning hoppas han kunna bidra till ett helt nytt sätt att se på säkerhetsarbete och övningar inom Försvarsmaktens verksamhet. Det går även att dra lärdomar av hans arbete till andra typer av verksamheter, till exempel polisen och sjukvården.

Foto: Försvarshögskolan

Martin Schüler har en bakgrund som officer och har arbetat inom Försvarsmakten i 15 år. Erfarenheterna därifrån ledde in honom på området säkerhet och säkerhetsklimat, vilket nu ingår i hans forskning.

– Jag har upplevt en massa situationer där jag inte kan förklara med ord varför det har blivit som det har blivit, säger han.

Allt från olyckor, eller incidenter som kunde ha blivit olyckor, till inplanerade aktiviteter som har varit onödigt farliga. En militär enhet består av många verksamheter, det krävs mycket säkerhetskunskap för att arbetet ska ske på ett säkert sätt. Säkerhetsarbetet kan därför upplevas som ett merjobb och vara en extra utmaning i en verksamhet där olika kunskapsområden möts.

– I organisationen så kan det här bli en konflikt i sig. Säkerhet kanske inte är så enkelt i Försvarsmakten. Här har du en personalkategori som tränar för att möta farliga situationer som strid, och sen ska du tänka förebyggande i det konkreta arbetet. Det är ett möte som är väldigt problematiskt där, på grund av att olika perspektiv möts.

Risker och säkerhet

Det finns en risk att de lärdomar man skulle kunna dra från oförutsedda händelser inte fångas upp, man kanske ser incidenterna som något som ingår i arbetet och som bara måste accepteras.

– Hur ska du kunna tillämpa ett systematiskt arbetsmiljöarbete när du kanske är i strid i Afghanistan? Det är en jättesvår sits för de enskilda och för organisationen, speciellt när föreskrifter och säkerhetsbestämmelser inte alltid är framtagna för den extrema situationen soldater och officerare hanterar. I det mötet blir säkerhet ganska intressant, säger Martin Schüler.

Han har kommit en bra bit in i sin forskarutbildning och all datainsamling är klar. Bland annat har han i en pilotstudie utgått från Nordic Safety Climate Questionnaire, som från början utvecklades för byggbranschen, och med hjälp av resultatet från djupintervjuer av personal gjort viss omarbetning av enkäten och visat att den går att använda även inom militär verksamhet.

– Man sa att säkerhet var viktigt men så fanns det alltid ett ”men”. Man skulle alltid sätta det i relation till något annat. Då försökte vi ta fram frågor för det här ”men” och problematisera det och fånga det här ”men:et”.

Vad övar vi på?

Utifrån ett lärandeperspektiv är det intressant att följa vad som händer i organisationen före, under och efter en övning. Det går aldrig att förutse exakt vad som kommer att hända under en övning, då skulle själva övandet vara överflödigt. Människor feltolkar varandra, kör vilse, maskiner går sönder och material saknas. Martin Schüler har följt personalen under övningarna, observerat och intervjuat, för att försöka förstå vad som händer, varför det händer och vad det är man kan lära sig av övningen.

– Vi började med att titta på en militär enhet som hade en lokal övning och det hände massa saker i den här verksamheten. Det uppstod situationer hela tiden, incidenter, och när man tittar på dem så kanske man inte alltid förstår dem. Jag blev nyfiken på om det fanns en metodik för att fånga de här incidenterna.

Han gick vidare till att följa en stor militär övning och en katastrofmedicinsk övning inom vården. Det som framkommit är vikten av att i förväg tänka igenom vad det egentligen är man vill öva på och vad man inte vill öva. Både för att undvika att dra slutsatser som egentligen inte går att dra och för att inte missa ett lärande som kunde ha skett. Fokus ska ligga på lärande i verksamheten.

– Varför fungerade något bra eller dåligt? Fungerade våra rutiner och hade vi tillräcklig kunskap för att utföra vårt arbete? Inte att man vann eller förlorade mot en motpart. Det är egentligen inte viktigt. Det viktiga är det som händer innan. Hur man har planerat, hur man har gjort sina antaganden, hur man har disponerat de resurser man har och varför man har gjort de avvägningar man har gjort. Det är den viktiga lärdomen egentligen och den tappar man bort lite på vägen.

Kan förbättra verksamheten

– Man behöver nästan förändra synsättet på en övning för att fånga det här på ett bättre sätt och hade man gjort det så hade man ökat säkerheten också. Idag ser man övning som en övning men man behöver kanske se det som att det här faktiskt är ett arbete som man gör. Det här är en verksamhet som faktiskt inte är på låtsas, för människorna är ju där, de kör ju bilar på riktigt. Händer det något så händer det på riktigt. Där kanske man behöver ändra synsättet lite om arbete under övning, om man gör det så tror jag att det påverkar även säkerheten för personalen, det vill säga att man får en högre säkerhet.

Flera artiklar är på gång och Martin Schüler hoppas kunna bidra till en förbättring av arbetssättet med sin forskning. Slutsatserna från studien av den katastrofmedicinska övningen var bland annat att det fanns brister i förmågan till resursfördelning och ett behov av nationellt samarbete mellan olika sjukhus samt att lagstiftningen ibland inte räckte till riktigt.

– Mycket av det som vi identifierade när vi följde den övningen är de problemområden som sjukhusen tvingas hantera nu när vi har pandemin. De problemen som vi identifierade under övningen, de tvingas man hantera skarpt nu istället.

Som doktorand har man fullt upp under sina år fram till disputationen. Även om Martin Schüler i sin forskning kan dra slutsatser som direkt kan vara till nytta för verksamheten så funderar han kring vad som händer med hans resultat om två år när han är klar.

– Hur återmatar man det? Organisationen läser kanske inte de forskningstidningarna som jag publicerar i. Skriver jag en artikel så kommer inte det personalen till gagn, säger han.

Sara Bref (återpublicering från april 2020)