4M i Jönköping satte munhälsan i kroppens centrum

Två dagar av kunskap och dialog kring tandvård – som visar att samverkan gör skillnad. Ett hundratal deltagare möttes i Jönköping i slutet av september under konferensen 4M – En Mötesplats för Människan, Munhälsa och Möjligheter.

Fokus under konferensen låg dels på det starka sambandet mellan oral hälsa och livskvalitet och hur klinisk forskning måste anpassas för att komma invånare och patienter till nytta, dels på att hitta nya samarbeten och vägar för att föra tandvården framåt.

– Tandvårdens framgång och relevans är helt beroende av att människan, det Region Jönköpings län valt att symboliseras av den fiktiva personen Esther, sätts i centrum, och att det arbetet drivs av en samverkan mellan praktik och akademi, sa Henrik Jansson, tandvårdsdirektör i Region Jönköpings län, som också fungerade som konferencier under forskningsdagarna.

Konferensen blev så lyckad att det redan nu står klart att den återkommer nästa år, 24-25 september 2026.

Forskning måste ske i samarbete med kliniken

Att odontologiska forskningen måste bli mer relevant för patienter och kliniker var något som Thomas Lamont, Associate Postgraduate Dental Dean vid NHS i Skottland, lyfte fram.

– En stor del, upp till 85 procent, av forskning inom vård och hälsa går till spillo globalt, ofta för att forskare ställer frågor som inte är viktiga för vårdgivare eller patienter.

Lösningen är, enligt Lamont, samskapande (co-creation) av evidens tillsammans med kliniker och patienter. Han framhävde praktikbaserade forskningsnätverk (PBRN) som en nödvändig modell. PBRN tillåter forskning att bedrivas i primärvården – där 95 procent av patientvården sker – vilket säkerställer att resultaten är pragmatiska och kan tillämpas i verkliga kliniska scenarion. Per Vult von Steyern, vd för NIOM, instämde och betonade vikten av tvärvetenskaplig forskning i samverkande miljöer, där man måste hitta lösningar för att samarbeta med kliniker där patienterna finns.

– En framgångsrik forskningsmiljö kräver kreativitet, ekonomiska förutsättningar och goda relationer mellan parterna. Framsteg nås genom att inte sitta isolerad i "elfenbenstornet", det vill säga akademin, utan genom att öppna dörrar och dela kunskap, sa Vult von Steyern.

Intressanta forskningspresentationer

Ett flertal forskningspresentationer under konferensen pekade på områden där det finns både förbättringspotential men också möjligheter till samverkan mellan hälso- och sjukvård och tandvården:

• Våld mot äldre: Johannes Todorovs scoping review visade att tandvårdspersonal har stor kunskap om fysiska tecken på våld mot äldre, särskilt i huvud-, hals- och munregionen, men att de ofta saknar kunskap, rutiner, screeningverktyg och stöd för att identifiera och hantera sådana fall. Forskaren betonade vikten av bättre utbildning, även för att personalen ska våga göra anmälningar.
  
  
• Rotfyllningskvalitet: Nikki Savolainen presenterade en studie från Jönköpingsundersökningen (2013–2023) som visade att en stor andel av rotfyllda tänder hade tekniskt inadekvat rotfyllningskvalitet och apikal parodontit. Molarerna var särskilt drabbade, och forskningen visade att denna andel inte förbättrats signifikant sedan 2013.
  
  
• Ojämlik vård: Emma Göransson visade att tillgången till specialistortodonti i Östergötland inte var jämlik. Även efter justering för karies fick pojkar, utrikesfödda och barn till lågutbildade föräldrar mer sällan behandling jämfört med andra grupper, vilket indikerar att socioekonomiska faktorer fortfarande påverkar vården.
  
  
• Muntorrhet vid sömnapné: Kristina Berggren lyfte fram att muntorrhet var det mest identifierade orala problemet hos patienter med obstruktiv sömnapné under PAP-behandling. Denna muntorrhet hotar följsamheten till den livsviktiga behandlingen, och hon efterlyste rutiner och samverkan med tandvården för att patienterna skulle få det stöd de behövde.

Jämlik hälsa

Rachel De Basso, regionstyrelsens ordförande, öppnade konferensens andra dag genom att betona vikten av att munhälsan har en avgörande betydelse för jämlikheten i samhället.

– Skillnader i munhälsa grundläggs ofta tidigt i livet och kan hänga samman med andra utmaningar eller problem, såsom socioekonomiska eller hälsomässiga skäl. Folktandvården har en viktig roll och ska finnas nära invånarna, förmedla vikten av god munhälsa. Tidiga insatser är avgörande för en jämlik vård och ett mer jämlikt samhälle, sa De Basso.

Framtidens vård – Ett fönster till allmän hälsa

Flera presentationer under dag två fokuserade på hur framtidens odontologi suddar ut gränserna mellan munhälsa och generell medicin.

Alex Mira, Principal Investigator från Valencia och knuten till Jönköping University, gav en inblick i hur bakterier från munnen kan påverka hela kroppen. Han förklarade hur vävnadsnedbrytande proteiner från bakterier associerade med parodontit har hittats i hjärnan hos patienter med Alzheimers, och att orala bakterier som Fusobacterium kan förflytta sig till mag-tarmkanalen och där inducera metastaser vid cancer.

Mira föreslog att tandvårdskliniken är den optimala platsen för tidig diagnostik eftersom patienter ofta besöker tandläkaren. Han menar att saliven är ett "fönster till allmän hälsa".

– I framtiden kan tandkliniken använda icke-invasiva salivprover för att snabbt detektera biomarkörer för systemiska sjukdomar som cancer eller diabetes, tror Alex Mira.

Samtidigt varnades för de snabba digitala trenderna. Medan digitaliseringen har enorm potential, betonade Michael Braian, Odont.Dr. och specialisttandläkare inom protetik, att det är riskabelt för kliniker att själva 3D-printa material utan full kunskap om processen och dess konsekvenser. Vult von Steyern påminde om att de nya polymermaterialen är potentiellt riskabla och kan leda till okontrollerat läckage av kemikalier och mikroplaster.

Behovet av nationell struktur

Siri Christine Rödseth, senirorådgivare vid norska Helsedirektoratet, presenterade data som visar att trots förbättringar i Norge är socioekonomiska skillnader i kariesutbredning fortfarande stora, vilket understödjer behovet av en universell tandvårdsreform.

Den avslutande diskussionen landade i att Sverige i dagsläget saknar en enhetlig nationell struktur för att överbrygga klyftan mellan teori och praktik. Detta gör det svårt att implementera ny kunskap snabbt och effektivt.

– Odontologin står inför en transformation där dess roll i den allmänna hälsan är större än någonsin, men denna utveckling kräver noggrann hantering av ny teknik och en omprövning av traditionella behandlingsprioriteringar, menade Per Vult von Steyern, Michael Braian och Alex Mira som deltog i den avslutande paneldiskussionen.

Ny konferens 24-25 september 2026

Tandvårdsdirektör Henrik Jansson sammanfattade dagarna genom att trycka på att samarbetet måste stärkas, inte bara inom tandvården utan även med andra professioner, för att möta Esthers och samhällets komplexa behov.

– Därför är den här konferensen ett viktigt steg för att inspirera till det fortsatta arbetet och utveckla de nätverk som krävs för att driva tandvården framåt. Därför vill jag att vi ses här igen nästa år, 24-25, september, för att fortsätta samtalet och se vilka framsteg vi gjort.